Vadstena slott, Sverige | Slott i Europa




	» Alla landskap » Bohuslän » Gotland » Gästrikland » Halland » Närke » Skåne » Småland » Södermanland » Uppland » Västergötland » Västmanland » Öland » Östergötland » I bokstavsordning » Fästningar & ruiner » Stockholms palats » Svenska arkitekter Inspelningsplatser Filmer med slott



	» Alla Europeiska slott » Danmark » England » Finland » Frankrike » Irland » Italien » Norge » Polen » Ryssland » Skottland » Spanien » Tyskland » Wales » Österrike » I bokstavsordning



	» Information » Länkar/byta länk? » Gästbok » historiesajten.se

	Prenumerera Google Translate


	Slottsguiden Skicka sökformulär


	Vadstena slott



Plats:	Vadstena, Östergötland (se karta)
Uppfört:	1545-
Grundare:	Gustav Vasa, Johan III, Karl IX
Arkitekt:	Joakim Bulgrin (†1561), Arendt de Roy (†1589), Hans Fleming (†1623), Jean de la Vallée

1500-talet När Gustav Vasa vid ett möte i Vadstena i augusti 1521 valdes till svensk riksföreståndare fanns ännu inget slott i Vadstena. Först vid ett möte i Västerås 1544 fattade riksdagen beslut om att ett riksfäste skulle uppföras i Vadstena, och året därpå (1545) påbörjade Gustav Vasa bygget. Tillsammans med den pommerska fästningsbyggaren, Joakim (Jochim) Bulgrin, (†1561) gjorde han upp planer på hur det skulle se ut. Bulgrin fick ledningen över bygget och blev dessutom senare fogde på fästningen (1546-1554). Huvudsyftet med anläggningen var att bygga ett starkt fäste, från början kallad Vättersborg, till skydd mot anryckande fiender söderifrån - främst då danskarna. Till en början byggdes fästningen två våningar hög (utom källarvåningen) och med ett fast fyrkantigt torn i mitten. En bred vattengrav omgav hela byggnaden. 1550 var slottet så pass färdigt att man kunde bo i det. I augusti 1552 firade Gustav Vasa sitt bröllop med Katarina Stenbock på Vadstena slott. Någon tid senare tillverkades slottets stilfulla portaler, huggna av Pierre de la Roche, och som var försedda med hertig Magnus vapen och initialer. Magnus, som var tredje son till Gustav Vasa, fick slottet i förläning 1557. Redan vid den här tiden hade byggnadens karaktär börjat att ändras från att vara fästning till att bli ett slott. Vadstena på 1600-talet enligt Suecia antiqua et hodierna Då Magnus drabbats av en obotlig sinnessjukdom övergick slottet till hans bror Johan III istället. Johan utvidgade slottet med hjälp av arkitekten Arendt de Roy (†1589), som mellan åren 1559-1589 bland annat började bygga en tredje våning. I mittornet inreddes även ett slottskapell som finns där än idag. Sex år efter Johans död, år 1589, förstördes mycket av inredningen han låtit utföra i en brand. Hans bror, Karl IX, började därför med hjälp av arkitekten Hans Fleming (†1623) återställa samt fullborda de delar som ännu inte var klara. 1600-talet 1657, när Karl X Gustav var kung, fick mittornet sitt stora kupoltak och sin spira. Ritningarna för hur detta skulle se ut gjordes av arkitekten Jean de la Vallée (1620-1696). När Vadstena tappade betydelsen som riksfäste slutade även kungarna att bo där. Den sista som bodde på Vadstena slott en längre dit sägs ha varit Karl X Gustavs änka, Hedvig Eleonora - som dock inte bodde i själva slottet utan i ett timmerhus en bit ifrån. Vadstena slott, foto från Paranormal.nu 1700-talet Efter att Hedvig Eleonora avlidit 1715 blev slottet ett spannmålsmagasin, brännvinsförråd, kronobränneri och militärt förråd. Åren 1778-1843 bedrevs där ett damastväveri som kallades för Wadstena Fabrik (också kallat Vadstena Manufaktur). På väveriet kunde även vävaregesäller få sin utbildning. 1800-talet Efter att damastväveriet lagts ner återgick slottet till att bli ett förrådshus och magasin, och 1823 revs de fristående tornen och 1850 avlägsnades jordvallarna och man planterade träd i stället. På 1860-talet revs de höga murarna runt gården och istället uppfördes låga tunna murar av kalksten. De båda inre tornen på gårdens södra sida hade redan tidigare blivit nerrivna. 1899 inrättades landets första landsarkiv i de två översta våningarna på slottets östra sida. Vadstena slott. Foto Pål-Nils Nilsson Riksantikvarieämbetet 1900-nutid 1939 föreslogs att man skulle återuppföra vallarna vilket genomfördes först 1984. Då rymde vallarna även magasin för landsarkivet. Man har på senare tid även uppfört de två tornen som revs 1823 och murarna har bättrats på för att få ett mer historiskt utseende.

	» Visa på kartan var slottet ligger! På grund av att vissa browsers laddar Google maps så långsamt har jag gjort en egen sida åt kartorna så de inte slöar ner slottssidan.

Kontaktinformation till Vadstena slott
Byggnaden är öppen för allmänheten. För öppettider & mer info se slottets hemsida eller ring!

Adress:	Vadstena slott, 592 30 Vadstena
Telefon:	0143-292 10
E-post:	boka@vadstenadirect.se
Hemsida:	www.vadstenadirect.se


Källor: http://www.sfv.se/cms/index.html Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL) cd-skiva, band 6 Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL) cd-skiva, band 16 http://runeberg.org/nfck/0156.html http://sv.wikipedia.org/wiki/Vadstena_manufakturer Kungaslott och herrskapshus - Maita di Niscemi Svenska slott och herrgårdar - Fredric Bedoire http://www.kb.se/

Inskrivet 2007-05-11 \| Uppdaterat 2007-05-11

* Lämna gärna en kommentar till artikeln *
Glöm inte att fylla i Captchakoden innan du postar inlägget

Av: Mattias Johansson Datum: 2009-01-17 22:56:48

Vadstena slott är häftigt för att väggmålningarna inte är påbättrade sedan de målades på 1500-1600-talen. De är lite slitna, men det gör inget. Annars är inte interiören något speciellt, om man ska vara ärlig. Det är möbler och tavlor från 1500-1600-talen på endast en våning.