Kastelholm 

Kastelholm är en slottsruin som ligger i Sunds socken på Åland. När byggnaden uppfördes är osäkert, men man tror att det var någon gång på 1370-1380 talen.

Borgmurens omkrets var cirka 217 meter samt på vissa ställen drygt 2,4 meter tjock och inneslöt två stycken borggårdar. Den största borggården försvarades på västra sidan av en mur som var försedd med skottgluggar.

Borgen omnämns första gången 1388 då Jakob Abrahamsson Djäkn (Jeppe Djäkn) förfogade över Kastelholm. Jeppe var fogde i Åbo åtminstone från 1377 och lagman i Finland under senare delen av 1300-talet. Lite är känt om Jeppe men han skall från 1395 ha varit bosatt i Lübeck. Tillnamnet djäkn brukade tilldelas de skrivkunniga personerna.

1400-talet
Vid sekelskiftet 1300/1400 blev Åland ett självständigt förvaltningsområde med Kastelholm som centrum. Fogdarna, eller "förläningshavarna" utsågs av den svenska kungen och dessa härskade sedan över det åländska slottslänet.

Eftersom Åland med Kastelholm ligger så strategiskt i Östersjön har borgen dragits in i olika politiska konflikter under årens gång. Bland annat under unionstiden då de härskande partierna vanligtvis försökte erövra Kastelholm först - innan de gjorde sig till herrar över resten av Finland. Ett sådant tillfälle var under Engelbrektsupproret på 1430-talet.

1500-talet
Under Svante Stures ledning angreps Kastelholm flera gånger av danskarna, exempelvis i juli 1507 då de tände eld på slottet och tog med sig de finaste ägodelarna. Även Sören Norby erövrade borgen för en kortare tid.

På hösten 1523 intogs borgen av Gustaf Vasas trupper, troligen under ledning av Ivar Fleming, som sedan förfogade över länet 1524-1537. Gustav lät utvidga slottet och kungsgården och 1556 tillbringade han några månader på Kastelholm. Johan (III) besökte Åland vid flera tillfällen, och här höll han även sin bror, Erik (XIV) fången på hösten 1571.

1599 stod sista striden om borgen när anhängare till hertig Karl och kung Sigismund kämpade om slottet. Ståthållare på slottet var då den kungatrogna Salomon Ille, som fick ge upp efter att borgen blivit hårt beskjuten. Efter denna händelse förlorade Kastelholm sin militära betydelse.

1600-talet
Åren 1600-1605 satt Klas Bielke som fånge på Kastelholm. Han var en av de rådsherrar som dömdes i Linköping 1600, där senare blodbadet utspelade sig. Bielke var den enda som erkände sin "skuld" (att han hållit på Sigismund istället för hertig Karl) och anhöll om nåd. Han fördes ut till avrättningsplatsen men fick behålla livet och sändes tillbaka till fängelset. Han satt fängslad på Gripsholm slott 1598-1600, Kastelholm 1600-1605 och Nyköpinghus 1605-1606. Därefter blev han förvisad ur landet. Han återkallades dock 1615 igen och fick tillbaka större delen av sina gods.

År 1619 drabbades slottet av en brand och kungen, Gustav II Adolf, skrev till dåvarande ståthållaren, Stellan Mörner, att 'huset måste ställas i så god ordning att tak och innanbyggning bliver färdig så att, om behov gjordes, man furstliga personer där inne logera kunde'

1634 upphörde Åland att vara ett självständigt slottslän och efter att Stellan Mörner lämnat posten som ståthållare 1635 utsågs därför inga flera hövitsmän utan slottet förvaltades av kronofogdarna på Åland.

1700-nutid
1714 gjordes några provisoriska förstärkningsarbeten på borgen, men därefter fick den förfalla mer och mer. Två eldsvådor 1745 och 1772 påskyndade också dess förfall. Norra längan klarade sig emellertid skapligt och användes därför som spannmålsmagasin.

På 1930-talet gjorde man om magasinet till ett museum och på 1980-talet restaurerade man slottet. Kastelholm håller öppet dagligen för besökare på sommarmånaderna.

År	Hövitsmän och fogdar (urval)
1432-	Ida Henningsdotter
1440-1444 ca	Gustav Karlsson
1453-1463	Karl Magnusson
1490-1492 1499-1500	Knut Posse
1504-1505	Erik Johansson (Vasa)
1506-1507	Sten Turesson (Bielke)
1514-1518	Hemming Gadh
1521-1523	Lyder van Offense (Friman)
1524-1537	Ivar Fleming
1537-1547	Olof Trottesson
1598	Hans Klasson Bielkenstierna
1622-1635	Stellan Mörner