Knutstorp

Plats:
cirka 4 km sydost om Kågeröd, Kågeröds socken, Skåne
Grundat:
1300-talet
Om/tillbyggt:
1551 av Otte Brahe
1726 av Hans Anckarstierna
1843 av Claes Adam Wachtmeister
1930-talet
Arkitekt:
Koordinater:
Knutstorp Skåne Historia:
Knutstorp (Knudstrup) omtalas som sätesgård redan under 1300-talet och var från början en fyrlängad borg med kanonportar. Den första dokumenterade ägaren var Niels Aagesen Kyrning (Thott) och hans hustru Adele. De två efterkommande seklerna ägdes borgen av släkten Thott, varefter ätten Brahe var ägare i cirka hundra år.

1500-talet
År 1523 ärvde Otte Tygesen Brahe (5) Knutstorp efter sin far Tyge Axelsson Brahe som detta år stupade vid belägringen av Malmö.

Otte gifte sig tjugosex år senare med Beate Clausdatter Bille (18). Över en igenmurad dörr på huvudfasaden sitter en inhuggen stentavla med Brahes och Billes vapen och med följande inskrift:
"ANNO DOMINI 1551 LOD IEG OTTHE BRADE BIJGGE THETTE HVS HER STAR OC BLEF FOLKOMMEN SAMME AAR MET MIN KERRE HVSTRVE BEATE BILDE HER CLAVS BILDES DATTER PAA LIINNGS GAARDT"
(år 1551 lät jag Otthe Brahe bygga detta hus her står och blev fullkommen samma år med min kära hustru Beata Bilde herr Claus Bildes dotter på Lings gård)
Knutstorp slott
Knutstorp på holmen med ladugården till vänster - före år 1678

Otte var alltså gift med Beate Clausdatter Bille, och fem år innan de satte upp stentavlan ovanför dörren födde Beate tvillingar, varav endast den ena överlevde, den blivande astronomen, Tyge (Tycho) Brahe. Tycho växte dock inte upp på Knutstorp utan hos sin farbror Jørgen Brahe på Tosterup. Redan 13 år gammal skrevs han in vid universitetet i Köpenhamn där han vid fjorton års ålder fick uppleva en solförmörkelse som sägs ha förändrat hans liv. Han började fördjupa sig i himlakropparna och studerade detta ämne vid olika universitet i Tyskland. Tillbaka till Knutstorp kom han först 1570 när hans far blev sjuk och när denne året därpå dog ärvde Tycho (24) och hans bror Steen (23) Knutstorp. Tycho verkar dock mest ha varit hos sin morbror Steen Bille på Herrevadskloster. Bille hade byggt ett laboratorium där Tycho fick lov att syssla med sina forskningar.

År 1576 fick Tycho ett årligt underhåll på "500 gode danske daler" av den danska kungen Fredrik II och året därpå fick han även rätten att använda ön Hven där han byggde Uraniborg. På grund av detta tillbringade han inte någon mer tid på Knutstorp och 1594 sålde han sin del till brodern Steen som då var riksråd.
Knutstorp
Foto Jane Lindbladh

1600-talet
Under Karl X Gustavs krig i Skåne 1657-1658 tjänstgjorde Steen Brahe, d.y. (sonson till Steen Brahe d.ä.) i den danska armén. Som en följd av detta blev Knutstorp tillfälligt konfiskerat av svenskarna 1658. Brahe hade dock hunnit ta bort de dyrbaraste sakerna på slottet som guld och silver. Det han inte hann få undan togs av svenskarna som bland annat kom över förgyllda kistor och skåp.

Den som hade i uppdrag att utföra beslaget av Knutstorp vid detta tillfälle var riksrådet Gustaf Taubenfelt. Han beskriver Knutstorp i en rapport så här;
"Knutstorp var en välbyggd gård som låg på en rund holme som var omgiven av breda vattengravar. Holmen var bebyggd med två höga stenhus som låg mitt emot varandra och mellan dem fanns två mindre hus så att en liten borggård bildades. En lång brygga löpte mellan borgen och land där ladugården låg."

Efter freden i Köpenhamn i maj 1660 återfick Steen Brahe Knutstorp men han överlämnade gården tre år senare till sin dotter Sophie Brahe, och hennes man Knud Ottesen Thott till Näs.
Knutstorp
Foto Jane Lindbladh

Då kriget mellan Sverige och Danmark på nytt bröt ut 1676 blev Knud Thott efter order av den danska kungen, förd till Danmark. Även om Thott inte självmant lämnat Sverige blev han av en svensk domstol dömd att mista ära, liv och gods. Han avrättades "in effigie" – det vill säga man verkställer ett dödsstraff på en bild av den dödsdömde, eftersom denne har lyckats undandra sig straff.
Efter slaget vid Lund 1676 drogs Knutstorp in till den svenska kronan och intogs sedan av en grupp svenskar som skulle försöka bekämpa Söderåsens snapphanar. Efter att svenskarna lämnat gården kom det ett gäng danska legoknektar och satte eld på slottet (juni 1678), som blev totalt utbränt.
Efter kriget fick Knud Thott tillbaka det utbrända Knutstorp, men han ville inte återvända till Sverige, vilket kanske inte var så konstigt – svenskarna hade ju faktiskt avrättat honom i hans frånvaro!
Thott var även ägare till Barsebäck och Näs (Trollenäs) men efter krigsslutet gick han i dansk tjänst och gjorde sig av med sina skånska gods. Trollenäs bytte han mot Gavnö på Själland och Barsebäck sålde han.

1700-talet
1704 - två år efter Thotts död såldes Knutstorp till den svenska amiralen och friherren Cornelius Anckarstierna (49). Han hade avancerat från båtsman till amiral och det sägs att han blev adlad 1678 därför att han hellre sprängt sitt skepp Kalmar Kastell i luften än att överlämna det till danskarna, vilket skedde i sjöstriden vid Mön i juni 1677. Senare kom han även att skydda Karl XII:s landstigning på Själland.
Eftersom borgen var utbränd och det inte gick att bo i den lät han uppföra ett korsvirkeshus på andra sidan vallgraven.
Knutstorp
Foto Jane Lindbladh

Efter att i 48 år ha stått som en utbränd ruin började man åter bygga upp Knutstorp (1726). Det var Cornelius son, Hans Anckarstierna, som startade bygget och på den högra sidan av huvudentrén finns följande inskriftstavla av järn;
"ANNO DOMINI 1726 LÄT IAG HANS ANCKARSTIERNA TILLIKA MED MIN KIERE HUSTRU ANNA MAIA CRONACKER UPPBYGGA DETTA HUS SOM VARIT UPPBRÄNT SEDAN ANNO 1678 UTI FÖRRA KRIGET".

Borgen fick ett annat utseende efter de reparationer och den uppbyggnad som nu skedde, bland annat så sänktes det gamla huset med en våning och de sammanbyggda längorna förändrades istället till två envåningsflyglar. Det som återstod av den norra huvudbyggnaden revs.

Eftersom Hans Anckarstierna var barnlös sålde han Knutstorp en kort tid före sin död till Regina Catharina Cronhielm. Hon hade alldeles innan köpet gift sig med överstelöjtnant Otto Fredrik von Schwerin. Det sägs att när man skulle röja bort lite av grunden i den norra längan av huset hittade ett valv, och Schwerin som trodde att det fanns dolda skatter där firade genast ner sig i hålet. Det enda han hittade var ett gammalt benrangel av ett får och den dåliga luften därnere gjorde att han snart avled. Regina satt därefter kvar som änka på gården fram till 1771 då hon var tvungen att sälja på grund av ekonomiska svårigheter. Hon sålde till släkten Wachtmeister, som än idag äger huset.

1800-talet
Det var emellertid inte förrän på 1830-talet som Knutstorp åter blev permanent bebott. Det var familjen Claes Adam Wachtmeister och hans hustru Amelie Regina Wrangel som då flyttade in på slottet. 1843 tog de hjälp av prästen och arkitekten Carl Georg Brunius och rustade upp slottet. Huvudbyggnadens gavlar fick då de trappkonturer som man kan se än idag och sjön runt borgen, som vid den här tiden mest var ett kärr, dikade man igen och förvandlade den till en äng istället.
Knutstorp slott
Knutstorp slott efter restaureringen 1843

1900-nutid
På 1930-talet skedde återigen stora om- och tillbyggnader av flyglarna. Drygt tjugo år senare, i januari 1956, härjade en våldsam brand som förstörde flyglarna som därefter revs ned, bara en bit av den östra sparades.

Ägare är som sagt än idag familjen Wachtmeister och slottet är inte öppet för besökare.
Kartan visar platsen för Knutstorp
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Källor
Böcker:
Slott och herresäten i Sverige – Skåne (II)
Svenska slott och herrgårdar - Fredric Bedoire
Stora boken om Skånska slott och herrgårdar - Jonny Ambrius
Slott och borgherrar i Skåne - Jane Hellstedt

CD-skiva:
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 2
Inskrivet 2007-09-23 | Uppdaterat 2017-02-26
Lämna gärna en kommentar till artikeln
Namn:
Kommentar:
På grund av spam måste ni svara på följande frågor:
Vad blir 14+2? Skriv färgens namn
  
Av: gunnar jansson      Datum: 2016-11-25 20:34:49
bra

© Nina Ringbom 2007-04-30
Slottsguiden.info uppdaterades 2017-07-30