Svaneholm 

Svaneholms slott ligger i Skurups socken i Skurups kommun i Skåne.

Man tror att Svaneholms föregångare var en sätesgård som låg vid Skurups kyrka och som på 1530 flyttades av Mourids Jepsen Sparre till den holme där Svaneholm idag ligger. Namnet Svaneholm fick de traditionsenligt efter de svanar som häckade där på holmen.

Arvstvist
Mourids Jepsen Sparre gick bort på nyårsdagen 1534 och en udragen arvstvist inleddes mellan hans två barn, sonen Jacob Mouridsen Sparre1500-1573 och dottern Anne Mouridsdatter1510-1564 som bägge ville ha slottet. Ingen av dem ville släppa det ifrån sig och eftersom man inte kunde komma överens delade man helt enkelt upp Svaneholm i två delar, Jacob fick den södra och västra samt lite av den östra delen av byggnaden medan hans syster fick den norra samt resten av den östra delen.

Anne var gift med ståthållaren på Köpenhamns slott Mogens Gyldenstierna där de bodde fram till hans död 1570, så de tillbringade säkert inte så mycket tid på Svaneholm. 1571 köpte Jacob ut sin syster och blev därmed ensam ägare till slottet. Jacob dog två år senare och Svaneholm övergick till hans son Gabriel Jacobsen Sparre, som kom att bli den sista i ätten Sparre som ägde Svaneholm.

1600-talet
Efter Gabriels död 1601 kom gården i ätten Gyllenstiernas ägo. 1616-1669 bodde Henrik Gyldenstierna på godset och sistnämnda år övertog sonen Erik Hardenberg Gyldenstierne slottet. Han tillhörde den danska adeln men efter att Skåne blivit svenskt 1658 lät han introducera sig på det Svenska Riddarhuset (1664).

När Axel Gyllenstierna 1680 övertog Svaneholm var slottet i ett bedrövligt skick. På våren 1677, under Karl XI:s krig, hade en liten svensk trupp varit förlagd på Svaneholm och när de utrymde slottet 1678 var slottet skövlat - de hade farit våldsamt fram och brutit upp källare och vindar och använt rågåkern som betesmark. När de danska trupperna kom övergavs slottet hastigt och Axel blev då tillfångatagen. Han släpptes dock snart fri igen.

I slutet av seklet, omkring år 1694, började Axel en stor ombyggnad av slottet, hans planer var att bygga om det i italiensk barockstil. Han kom att bygga den nuvarande sydöstra längan och alla längorna fick nya och symmetriskt placerade fönster, och hans avsikt var förmodligen att göra om även slottets övriga längor. Från Stockholm lät han hämta en stuckatör som utförde förnäma stuckarbeten inomhus som ännu finns kvar. Alla arbeten på slottet stannade när Axel dog på Svaneholm år 1705, ogift.

1700-talet
Svaneholm har genomgått flera olika byggnadsperioder fram till 1700-talets början och efter Axels död 1705 har inga större betydande ändringar gjorts. Axel hade i sitt testamente beordrat att arvtagaren skulle fortsätta och bygga färdigt efter de skisser som fanns, vilket dock aldrig blev av.

Svenska & danska sidan
Eftersom Axel Gyllenstierna gick bort ogift gick gården enligt testamentet över till hans systerson Axel Julius Coyet (13). Axels syster Sophie överklagade dock och 1723 vann hon sitt mål och fick då hälften av slottet, som ännu en gång delades upp i två delar. Man kallade de olika delarna för den "svenska" och den "danska" sidan. År 1751 köpte Gustaf Julius Coyet, som ärvt "svensksidan", den danska sidan.

Rutger Macklean (1742-1816)
1782 flyttade Rutger Macklier (40) in på slottet som han ärvt av sin morbror, Gustaf Julius Coyet. I april året därpå upphöjdes Rutger till friherre och tog sig då namnet Macklean.

Rutger Macklean hade många höga ämbeten under sin livstid, bland annat var han löjtnant vid Jämtlands kavallerikompani, stabskapten och kammarherre hos hos prinsessan Sofia Albertina och därefter även hos drottning Sofia Magdalena.

Införde enskifte
Rutger kom att göra en stor insats inom det svenska jordbrukets utveckling genom sitt ihärdiga arbete för att införa enskifte i Skåne, vilket först ägde rum på just Svaneholm. När han ärvde slottet lämnade han krigstjänsten och skötte därefter godset fram till sin död. När han kom till Svaneholm var jordbruket, som var på cirka 7000 tunnland, illa skött och de underlydande bönderna i de flesta fall skuldsatta. Han förstod att det skulle bli ett effektivare jordbruk om man slog ihop alla de små jordlotterna som låg utspridda överallt till större. Första steget för detta hade redan tagits på 1760- och 70-talen genom storskiftesregleringar som då genomfördes. Macklean gick dock ett steg längre, han ville föra ihop varje bondes jord till ett enda stort stycke vilket även innebar att flytta gårdarna ut till de nya åkerlapparna, vilket betydde att bygemenskapen sprängdes.

1800-talet
Flera andra godsägare tog efter Mackleans idé och 1803 genomfördes enskiftesförordningen i Skåne, och resten av landet följde efter 1805 och 1807, utom Dalarna. Mackleans Svaneholm blev ett föredöme på den Skånska landsbygden och vid det Skånska bondeupproret 1811 var Mackleans bönder inte med. När en grupp bönder från andra håll lyckades bryta sig in på Svaneholm hjälpte Mackleans bönder honom att stoppa inkräktarna.
Skiftet i det övriga landet gick på en del håll långsamt men 1827 års förordning om laga skifte satte fart på arbetet.

1816
Rutger Macklean (73) gick bort på Svaneholm den 14 januari 1816 och sörjdes av sina bönder och anställda. Sveriges Ridderskap och Adel lät prägla en medalj till hans ära. Eftersom han var ogift när han dog gick Svaneholm vidare till hans systerson Kjell Christoffer Bennet.

Kammarherre Carl Johan Hallenborg (41) köpte 1837 slottet och under sin tid där utförde han många förbättringar på godset. År 1858 lät han resa ett monument vid landsvägen vid Svaneholm ägor över den stora jordbruksreformatorn Rutger Macklean. 1859 tillföll slottet Hallenborgs son Washington Sven Adolf Filip Carl Hallenborg (30).

De sista privata ägarna till Svaneholm blev Hallenborgs dotter Eva och hennes man, greve Carl Augustin Ehrensvärd (28), som 1882 blev ägare till slottet. Sistnämnda var ryttmästare, samt bok- och myntsamlare.

1900-nutid
Sedan 1935 ägs Svaneholm av Svaneholms slotts Andelsförening och där finns idag ett museum i fyra våningar samt restaurang.

 Inspelningsplats för:
» Wallander: The man who smiled (2008)
» Macklean (1993)

År	Ägarlängd
1450 ca	Henning Meinstrup till Skurup Else Henningsdatter (föregåendes dotter) Oluf Jepsen Sparre (föregåendes son)
1516	Mourids Jepsen Sparre (föregåendes bror)
1534	Jacob Mouridsen Sparre & Anne Mouridsdatter (föregåendes barn)
1571	Jacob Mouridsen Sparre (genom byte)
1573	Gabriel Jacobsen Sparre (föregåendes son)
1601	Elisabet Turesdatter Trolle (föregåendes änka) & Ingeborg Andersdatter Bille (föregåendes mors syster)
1608	Predbjörn Gyldenstierna
1616	Henrik Gyldenstierna (föregåendes son)
1669	Erik Hardenberg Gyldenstierna (föregåendes son)
1680	Axel Gyldenstierna (föregåendes son)
1705	Axel Julius Coyet (föregåendes systerson)
1723	Sophie Gyldenstierna (föregåendes syster) Fick efter process halva gården. Hedvig Charlotta Cronhielm (föregåendes änka) och barnen Gustaf, Maria och Wilhelmina fick andra hälften
1730	Wilhelmina & Bernt Juul (Sophie Gyllenstiernas dotterson)
1751	Gustaf Julius Coyet (ägare till båda delarna)
1782	Rutger Maclean (föregåendes systerson)
1816	Kjell Christoffer Bennet (föregåendes systerson)
1837	Carl Johan Hallenborg (genom köp)
1859	Washington Carl Hallenborg (föregåendes son)
1882	Eva Hallenborg (föregåendes dotter)
1935	Svaneholms slott Andelsförening (genom köp)