|
 |
Ekolsund |
 |
|
 |
| |  |
| Plats: | cirka 1 mil öster om Enköping, Husby-Sjutolfts socken, Uppland (se karta) |
| Uppfört: |
byggt i omgångar 1636-1640, 1660-talet, 1767-1770 |
| Grundare: |
Åke Tott, Claes Tott, Fredrik I, Gustav III |
| Arkitekt: |
Simon de la Vallée, Nicodemus Tessin d.ä., Carl Hårleman |
|
 Ekolsunds slott ligger cirka en mil öster om Enköping i Husby-Sjutolfts socken, Uppland.
På denna plats har det funnits byggnader länge, redan i början av 1300-talet nämns "Ekoolesund" för första gången, närmare bestämt i två brev som är daterade den 16 april 1307. Breven är skrivna på plats av hertigarna Erik och Valdemar, som är kända för sin konflikt med Birger Magnusson, en konflikt som gått till historien som Håtunaleken som var den händelse då hertigarna Erik och Valdemar höll sin bror Birger och hans fru fångna från 1306 och två år framåt.
Om de bägge hertigarna vid denna tidpunkt ägde byggnaden som då låg här är dock osäkert.
Den första säkert kände ägaren är Magnus Knutsson Blå, och i några generationer ägdes gården av den släkten. Magnus dotterdotter gifte sig med Jöns Bengtsson som förde en oxpanna i sitt vapen. Denna släkt kom i slutet av 1500-talet att kalla sig för Oxenstierna.
1500-talet och Stockholms blodbad
Omkring år 1510 ärvde Märta Bengtsdotter Ekolsund. Hon var först gift med Gustav Vasas morbror, Trotte Månsson (Eka), som var ståthållare på Stegeborg 1512. Efter hans död samma år gifte Märta om sig med riksrådet Åke Göransson Tott. Åke var anhängare till Kristina Gyllenstierna (som försvarade Stockholms slott mot Kristian II), och på grund av det blev han halshuggen i Stockholms blodbad 1520. Märta och hennes döttrar fördes som fångar till Danmark och återkom först fyra år senare. Hennes son Göran Åkesson bytte 1542 bort Ekolsund till Gustav Vasa mot Tidö slott. Gustav Vasa skall ha vistats en hel del på Ekolsund.
Efter Gustav Vasas död ärvde Johan III Ekolsund. Han gav dock nästan direkt bort gården till sin syster Sofia, som har kallats för Gustav Vasas olyckligaste dotter. Hon var 13 år när fadern dog och 21 år gammal (1568) gifte hon sig med hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg - ett äktenskap som skall ha varit mycket olyckligt. Han har beskrivits som en rå och simpel man som var brutal mot sin fru och våldsam mot sina undersåtar. Han var så odräglig att han tillslut blev utslängd från Sverige (1578). Sofia och deras enda barn, sonen Gustav, bosatte sig då på Ekolsund. Tolv år före Sofias egen död 1611 vådasköt sig sonen Gustav i benet och dog, 27 år gammal.
 Ekolsunds på 1600-talet enligt Suecia antiqua et hodierna
1600-talet
Efter Sofias död 1611 tillföll slottet Johan III:s son Johan (21) som var hertig av Östergötland. Johan var en sjuklig man och vistades mest på sina gods i Östergötland. Han dog endast 28 år gammal och Ekolsund ärvdes efter hans död 1618 av kung Gustav II Adolf, som till en början arrenderade ut gården. Efter en kortare tid skänkte han dock slottet till sin släkting Åke Tott som var son till Erik XIV:s dotter Sigrid.
Åke Tott "Snöplogen"
Åke (Henriksson) Tott föddes 1598 i landskapet Nyland i Finland som son till Henrik Tott och Sigrid Eriksdotter, som alltså var dotter till Erik XIV. Han blev militär, riksråd och 1631 upphöjdes han till fältmarskalk. Han deltog i flera fältslag och det sägs att han var högt skattad av Gustav II Adolf som kallade honom snöplogen eftersom han röjde väg för de andra på slagfälten när han med sitt finska kavalleri bröt in i fiendens led. Han hade dock svårt att samarbeta med de övriga generalerna vilket gjorde att han lämnade armén och slog sig ner på Ekolsund.
Till att börja med bodde han på den medeltida gården på holmen på Ekolsund där han lät restaurera det vanskötta gamla kungshuset. I Finland var Åke en stor jorddrott men i Sverige ägde han endast Ekolsund. År 1636 fick han tillstånd att bygga på området Härvesta och året därpå, år 1637, tillkallade han den kända franska arkitekten Simon de la Vallée till Sverige för att han skulle arbeta som ingenjör och byggmästare vid den nya slottsanläggningen som han tänkte uppföra vid Ekolsund.
Själv kom han aldrig att få se slottet stå färdigt för han dog under en resa till Finland 1640 och begravdes i Åbo domkyrka. Sonen Clas Tott, som förövrigt föddes på Ekolsund, ärvde därmed det pågående slottsbygget.
1652 bytte Magnus Gabriel De la Gardie (30) till sig Ekolsund – ett byte som drevs fram, och igenom, av drottning Kristina. Clas Tott gottgjordes med andra gods och en penningsumma. Affären gjordes upp medan Tott var utomlands. Redan två år senare hade det emellertid blivit kyligare mellan Kristina och Magnus Gabriel och hon ångrade bytesaffären. Hon bad därför sin efterträdare, Carl Gustav, att köpa tillbaka Ekolsund och sedan skänka det till Clas Tott, vilket också skedde.
När Tott åter var ägare till Ekolsund fortsatte slottsbygget. Eftersom han inte var nöjd med arkitekten Simon de la Vallées arbete kallades 1661 arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. till Ekolsund. Denne lät uppföra det sydliga tvillingslottet och ändrade även på Vallées ritningar på trädgården. Tott spenderade stora summor på anläggningen av trädgården och slottsparken. Slottet utgörs idag av två L-formade huskroppar i två och en halv våning.
Eftersom Tott dog barnlös 1674 ärvdes Ekolsund av hans morbror, friherre Sten Bielke. Han drabbades hårt av reduktionen och hela Ekolsund drogs in till kronan varefter slottet användes av kungens fogdar…
Ekolsunds slott, foto Berit Wallenberg 1930-05-03 Riksantikvarieämbetet
1700-talet
…fram till 1716 då Karl XII skänkte Ekolsunds gård med underlydande hemman samt yttre och inre inventarier till sin svåger, Fredrik av Hessen. Denne blev som vi alla vet svensk kung fyra år senare under namnet Fredrik I.
På 1740-talet bodde Fredriks älskarinna, Hedvig Taube, på Ekolsund. Han försökte även göra henne till ägare av slottet men detta gick aldrig igenom.
År 1747 köpte kronprins Adolf Fredrik Ekolsund som dopgåva till sin nyfödda son, den blivande Gustav III, som alltså blev ägare till slottet redan i vaggan. Ekolsund blev Gustavs käraste uppehållsort under uppväxttiden och under hans första år som kung. Här kunde han i lugn och ro ägna sig åt sina intressen och åt sina fester och jakter och i augusti 1776 höll han ett praktfullt tornerspel. Till tornerspelet utfärdade han till och med ett tryckt häfte: Ordning som skall i akt tagas vid Torner-spelet på Ekolsund.
När Gustav ännu var kronprins skapade han den så kallade "Ekolsundsdräkten" som besökare med visst tillstånd skulle ha på sig när de kom till slottet.
Gustav III lät med hjälp av arkitekterna Carl Fredrik Adelcrantz och Jean Eric Rehn rusta upp slottets interiör (1767-1770). Många av idéerna stannade dock på papperet och blev aldrig fullbordade.
Gustav ägde slottet i 38 år men när han behövde pengar till att bygga på Haga sålde han 1785 Ekolsund till bankiren George Seton, som invandrat från Skottland och som tillhörde en skotsk adelsätt. Seton blev efter köpet erkänd som svensk adelsman, eftersom adelskap var en förutsättning för att få äga ett svenskt frälsegods vid denna tid.
George Seton dog redan året därpå, nära 90 år gammal, och eftersom han varit ogift och barnlös ärvde hans systerson Ekolsund. Familjen Seton bodde i slottets norra flygel ändra fram till 1912, medan den kungliga flygeln, som blivit förstörd av de militärtrupper som inkvarterades där 1809, användes som sädesmagasin.
1900-talet
1917 köptes Ekolsund av Carl Kempe, som förutom att vara industriman och slottsägare även var idrottsman, han tog nämligen en silvermedalj i herrdubbel i tennis tillsammans med Gunnar Setterwall i de olympiska sommarspelen i Stockholm 1912.
Idag används slottet till konferenser och andra evenemang som bröllop, studentbaler och fester.
|
|
 | » Visa på kartan var slottet ligger!
På grund av att vissa browsers laddar Google maps så långsamt har jag gjort en egen sida åt kartorna så de inte slöar ner slottssidan. |
|
| Kontaktinformation till Ekolsund |
| Byggnaden är öppen för allmänheten. För öppettider & mer info se slottets hemsida eller ring! |
 |
Adress:
 | 749 50 Ekolsund
 |
| Telefon: | 0171-47 22 00 |
| Hemsida: | www.ekolsundsslott.se |
|
Källor:
Slott och herresäten i Sverige – Uppland (II)
Erik Dahlbergs Svecia Antiqua et Hodierna sidan 80 (1924)
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 12
http://www2.thesetonfamily.com:8080/directory/Descents/abercorn_line_descent.htm
http://www.ekolsundsslott.se/ |
|
| Inskrivet 2008-09-26 | Uppdaterat 2008-09-26 |
|
| * Lämna gärna en kommentar till artikeln * |
| Glöm inte att fylla i Captchakoden innan du postar inlägget |
|
Av: Sigvard Datum: 2010-07-31 20:21:04
Mycket fint slott. |
Av: Nina Ringbom Datum: 2009-02-26 13:38:51
Hej Elsy. Det måste ha varit kul att bo i själva slottet! Kan tänka mig att man kände de historiska vingslagen!! Kul. |
Av: Elsy Stenberg Datum: 2009-02-24 00:36:07
2009-02-23
Hej och tack för en trevlig läsning. Eftersom jag har lite !"anknytning" till Ekolsund och bl.a slottet var det "fint" med en återblick, ibland händer det att man glömmer. Min anknytning sträcker sig till mina morföräldrar och deras föräldrar och således även min mor och jag själv.1907 var min mor född. Hennes föräldrar arbetade då på slottet och den stora herrgården därtill.Hennes morfar var trädgårdsdräng som det hette, de bodde i en av de L-formade flyglarna. Alla arbetade på något sätt i trädgården. Mamma berättade om det stora växthuset av glas som dir Kempe byggde upp och där odlade han persikor, försökte med olika palmer, men mest förvarade han plantor av olika gransorter som importerades från olika länder. Slottet var i famil-jen Kempes ägo genom dött-rarna Veronica o Diana ända fram till nutid,2002 då ny ägare tillträdde.
Min historia med slottet började 1975 då jag och min dåvarande make flyttade in i den norra flygeln. Maken var vaktmästare m m och jag skötte "markgöromålen" hemma och hjälpte till med städning av södra flygeln där farmiljen Kempe/Björling bodde. Efter några år flyttade vi därifrån och byggde oss ett hus vid sam-hället.Det var inte utan att man "hörde vingslagen" från tidigare epoker !
Det finns mycket att berätta men denna lilla historia får räcka.
Mycket trevlig läsning. Tack
Elsy Stenberg |
Av: Nina Ringbom Datum: 2008-09-30 18:11:44
Jättetack för det, felet är rättat :-)
Om det finns någon som har några foton på det här slottet som jag skulle kunna få använda här så skulle jag bli glad. Har inte hittat något som är "lagligt" att ta. /Nina |
Av: Jan-Ove Jennehed Datum: 2008-09-30 16:59:30
Hej, läser med intresse dina berättelser om olika slott. på den sista raden om Ekolsund finns dock en felstavning som du kanske önskar rätta till. Det står studenbaler. M.a.o. ett t fattas.
Vänligen
jan-Ove |
|
©Nina Ringbom 2009-02-13 | slottsguiden.info uppdaterades 2010-07-31 | 7 besökare 
Prenumerera
Google Translate