Vadstena slott 

När Gustav Vasa vid ett möte i Vadstena i augusti 1521 valdes till svensk riksföreståndare fanns ännu inget slott i Vadstena. Först vid ett möte i Västerås 1544 fattade riksdagen beslut om att ett riksfäste skulle uppföras i Vadstena, och året därpå (1545) påbörjade Gustav Vasa bygget. Tillsammans med den pommerska fästningsbyggaren Joakim (Jochim) BulgrinDöd 1561 gjorde han upp planer på hur det skulle se ut. Bulgrin fick ledningen över bygget och blev dessutom senare fogde på fästningen mellan åren 1546-1554.

Vättersborg
Huvudsyftet med anläggningen var att bygga ett starkt fäste, som från början kallades Vättersborg, till skydd mot anryckande fiender söderifrån och då främst från danskarna. Till en början byggdes fästningen två våningar hög (utom källarvåningen) och med ett fast fyrkantigt torn i mitten. En bred vattengrav omgav hela byggnaden. 1550 var slottet så pass färdigt att man kunde bo i det.

Bröllop
I augusti 1552 firade Gustav Vasa sitt bröllop med Katarina Stenbock på Vadstena slott. Någon tid senare tillverkades slottets stilfulla portaler, huggna av Pierre de la RocheDöd 1599 och som var försedda med hertig Magnus vapen och initialer. Magnus var tredje son till Gustav Vasa och fick slottet i förläning 1557. Redan vid den här tiden hade byggnadens karaktär börjat att ändras från att vara fästning till att bli ett slott.

Då Magnus drabbats av en obotlig sinnessjukdom övergick slottet till hans bror Johan III istället. Johan utvidgade slottet med hjälp av arkitekten Arendt de Roy som mellan åren 1559-1589 bland annat började bygga en tredje våning. I mittornet inreddes även ett slottskapell som finns där än idag. Sex år efter Johans död, år 1589, förstördes mycket av inredningen han låtit utföra i en brand. Johans bror Karl IX började därför med hjälp av arkitekten Hans Fleming att återställa samt fullborda de delar som ännu inte var klara.

1600-talet
1657, när Karl X Gustav var kung, fick mittornet sitt stora kupoltak och sin spira. Ritningarna för hur detta skulle se ut gjordes av arkitekten Jean de la Vallée. När Vadstena tappade betydelsen som riksfäste slutade även kungarna att bo där.

Den sista som bodde på Vadstena slott en längre dit sägs ha varit Karl X Gustavs änka Hedvig Eleonora som dock inte bodde i själva slottet utan i ett timmerhus en bit ifrån.

1700-talet
Efter att Hedvig Eleonora gått bort 1715 blev slottet ett spannmålsmagasin, brännvinsförråd, kronobränneri och militärt förråd. Åren 1778-1843 bedrevs där ett damastväveri som kallades för Wadstena Fabrik (också kallat Vadstena Manufaktur). På väveriet kunde även vävaregesäller få sin utbildning.

1800-talet
Efter att damastväveriet lagts ner återgick slottet till att bli ett förrådshus och magasin och 1823 revs de fristående tornen och 1850 avlägsnades jordvallarna och man planterade träd i stället. På 1860-talet revs de höga murarna runt gården och istället uppfördes låga tunna murar av kalksten. De båda inre tornen på gårdens södra sida hade redan tidigare blivit nerrivna.

1899 inrättades landets första landsarkiv i de två översta våningarna på slottets östra sida.

1900-nutid
1939 föreslogs att man skulle återuppföra vallarna vilket genomfördes först 1984. Då rymde vallarna även magasin för landsarkivet. Man har på senare tid även uppfört de två tornen som revs 1823 och murarna har bättrats på för att få ett mer historiskt utseende.

Vadstena slott är öppet för allmänheten och de har bland annat utställningar eller så kan man ha konferenser, bröllop eller fest på slottet.