Skarhult 
Plats: | Cirka 5 km sydost om Eslöv, Skarhults socken, Skåne |
Känt sedan: | 1350-talet |
Ny/Ombyggt: | 1400-talets slut av Torben Jensen Rosensparre 1562 av Sten Rosensparre 1500-talets slut av Oluf Rosensparre 1700-talets slut av Magnus Fredrik Brahe 1840-talet av Karl XIV Johan |
Arkitekt: | 1840-talet Carl Georg Brunius |
Arkitektur: | Renässans |
Koordinater: | 55°48'16.3"N 13°22'16.6"E |


Medeltiden
En tidigare byggnad på samma plats omtalas redan på 1350-talet då danska landsdomaren Johannes Nielsen ägde gården som då låg här och var stamgods för den danska ätten, som även kallades sig för Skarolt. Grunderna av det nuvarande slottet uppfördes av den danska adelsmannen Torben Jensen Rosensparre i slutet av 1400-talet, dock har slottet blivit ombyggt och restaurerat i flera omgångar.


1500-talet
På en inskriptionstavla ovanför borgporten kan man läsa följande:
'Anno D:ni MDLXII lod Sten Skarolt som kallis Rosenspar bygge thette hus, Gud unde hannom med høstru oc børn saa ad bygge oc bo, attij til samen maa hafue then evige roo.'Texten anger alltså att Sten Rosensparre uppförde huvudbyggnadens östra länga ("thette hus"), portalen samt det runda hörntornet 1562.



(1533-1588)
I oktober 1565 stupade Sten Rosensparre (42) under det nordiska sjuårskriget och slaget vid Axtorna i Halland. Hans änka Mette Rosenkrantz gifte knappt två år senare om sig med den stora godsägaren, rikshovmästare Peder Oxe (47). När Peder Oxe gick bort på Frederiksborgs slott i oktober 1575 och efter åtta års äktenskap med Mette var paret barnlösa och Mette ärvde via testamente hela hans förmögenhet inklusive alla hans gods, vilket gjorde att Mette blev landets rikaste kvinna. Förutom Skarhult i Skåne ägde hon även flera stora slott i Danmark.
Renässansdekorationen på Skarhult tror man kommer från Mettes tid omkring 1580. På sin fädernegård Vallø i Danmark uppförde hon 1581-1586 den stora borgen med de väldiga tornen. Mette dog på Skarhult 1588 och slottet ärvdes av sonen Oluf Rosensparre (29). Troligen var det Oluf som slutförde byggverksamheten genom att uppföra den västra längan.

1600-talet
Oluf Rosensparre ägde Skarhult fram till sin död 1624. Via Olufs dotter Birgitte Rosensparres giftermål med Corfitz Rud gick slottet över till släkten Rud efter att de löst ut Birgittes syster Elisabet.
Efter att Skåne blivit svenskt 1658 övertog den svenska adeln snabbt de bästa skånska godsen. 1661 sålde Rosensparres ättlingar Skarhult till den svenska greven Pontus Fredrik De la Gardie (31). Denne blev några år senare kommendant i Malmö och befälhavare över trupperna i Skåne samt vice generalguvernör över de erövrade provinserna. Som riksråd och president i Dorpats hovrätt kan han dock inte ha haft tid att vistas mycket på Skarhult. Man tror emellertid att det var han som renoverade ladugården efter den brand som den utsatts för under Karl XI:s skånska krig 1676. Efter Pontus död 1692 ägde hans änka Beata Elisabet von Königsmark Skarhult i 31 år.


1700-talet
Beata Elisabet von Königsmark överlevde både sin dotter och dotterdotter så när hon som 82-åring dog 1723 ärvdes Skarhult av hennes tvååriga dotterdotterson Erik Brahe. Skarhult gick därmed över till ätten Brahe.

(1722-1756)
Erik Brahe kom att få ett ganska kort liv, han blev tidigt anhängare av hovpartiet där han i kretsen kring drottning Lovia Ulrika planerade en revolution för att stärka kungamakten. När konspirationen upptäcktes dömdes Erik Brahe (34), tillsammans med gotlänningen Johan Puke (30), militären Jakob Gustav Horn (50) och ingenjörofficeren och militärförfattaren Magnus Stålsvärd (32), till döden. De avrättades på den öppna platsen framför Riddarholmskyrkan i Stockholm den 23 juli 1756. Tre dagar senare halshöggs även deras medhjälpare, värdshusvärden Ernst Angel och underofficerarna Gabriel Mozelius, rustmästaren Per Christernin (24) och Israel Escholin (24).
Magnus Fredrik Brahe
Brahes hustru Kristina Charlotta Piper födde tre månader efter Eriks avrättning en son som fick namnet Magnus Fredrik Brahe. Han ärvde Skarhult som han ägde i hela sitt 70-åriga liv, dock verkar han inte ha besökt slottet så ofta. Skarhult stod därför under långa tider obebott och sköttes av Olof Wallstedt.


Olof Wallstedt
Olof Wallstedt var kornett vid Norra Skånska kavalleriregementet. Wallstedt har gått till eftervärlden som en synnerligen hård man och det sägs att ännu hundra år senare levde fortfarande minnet om hans påk kvar bland traktens bönder. Han skall också ha sökt efter den skatt som sägs finnas gömd någonstans på slottet. Tillsammans med en följeslagare hade de gått ner till källaren, som var så fylld med vatten att de fick "segla i en baketråg" för att komma fram. De hade "seglat" fram till en låst järndörr och genom nyckelhålet kunde de se en stor penningkista och på dess lock en svart höna och en eldsprutande orm. Efter den hemska upplevelsen skall de ha slutat leta efter skatten!

(1763-1844)
1800-talet
Mot slutet av sitt liv restaurerade Magnus Fredrik Brahe Skarhult, då han bland annat förstorade fönstren och moderniserade inomhus. Efter Brahes död 1826 sålde hans ättlingar slottet till kung Karl XIV Johan (63).
Drygt femton år senare, i början av 1840-talet, startade Karl Johan en genomgående renovering av Skarhult där hela huvudbyggnaden förbättrades med hjälp av arkitekten Carl Georg Brunius.
Efter kungens död 1844 såldes slottet till före detta ryttmästaren vid Livgardet till häst, Jules von Schwerin (34). Skarhult ägs än idag av släkten Schwerin och är inte öppet för allmänheten.
År | Ägarlängd |
Johannes Nielsen (Rosensparre) | |
1381, 1427 | Jep Jensen (Rosensparre) (föregåendes son) |
1427, 1432 | Niels Jepsen Rosensparre |
1460, 1487 | Torbern Jensen Rosensparre Jens Rosensparre (föregåendes son) |
1553 | Steen Jensen Rosensparre (föregåendes son) |
1565 | Oluf Steensen Rosensparre (föregåendes son) |
1624 | Elisabet och Birgitte Olufsdatter Rosensparre (föregåendes döttrar) |
1630 | Mette Rud (föregåendes dotter) |
1649 | Corfitz Trolle (föregåendes son) |
1661 | Pontus Fredrik De la Gardie (genom köp) |
1692 | Beata von Königsmarck (föregåendes änka) |
1723 | Erik Brahe (föregåendes dotterdotter) |
1756 | Magnus Fredrik Brahe (föregåendes son) |
1826 | Karl XIV Johan (genom köp) |
1844 | Jules von Schwerin (genom köp) |
1880 | Werner Gottlob von Schwerin (föregåendes son) |
1922 | Hans Hugold von Schwerin (föregåendes brorson) |
1957 | Werner Gottlob von Schwerin (föregåendes son) |
~ | Släkten Schwerin |
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Telefon: 0768-01 00 98
E-post: kvinnomakt@skarhult.se
Web: Hemsida


• Slott och herresäten i Sverige, Skåne (Allhems)
• Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början
• Danske Slotte og herregårde, Øst før Øresund (Hassings forlag)
Hemsidor:
» Svenskt biografiskt lexikon (SBL)
» Skånska herregårdar
» runeberg
» nordisk familjebok