Läckö 

Läckö slott ligger på ön Kållandsö, den näst största ön i Vänern, två mil från Lidköping, Västergötland. Med kyrka, salar, boningsrum och källare har Läckö omkring 248 rum.

Brynolf Algotsson († 1317)
Lækkia var under medeltiden en gård som av allt att döma byggdes 1298 av Brynolf Algotsson som var biskop i Skara. Gården kom sedan att tillhöra biskoparna i Skara som periodvis uppehöll sig där. Denna byggnad ska ha blivit förstörd genom vådeld på 1470-talet.

Brynolf Gerlaksson († 1505)
Kort efter eldsvådan på 1470-talet lät biskop Brynolf Gerlaksson påbörja en ny och större byggnad. Hans vapen och initialer 'B.G.' finns på en dörr och på en sten i nordöstra hörnet av den stora borggården. Hans efterträdare biskop Vincens Henningsson Död 1520 fortsatte byggandet. Han blev förövrigt ett av offren för Stockholms blodbad 1520.

Reformationen
Under reformationen 1527 slutade Läckö att fungera som biskopsborg och Gustav Vasa tog över istället, och slottet förföll under en period.

Hogenskild Bielke (1538-1605)
När friherren och riksrådet Hogenskild Bielke fick Läckö som friherreskap av Johan III år 1571 utfördes han del reparationer på byggnaden. Bielke var en av dem som ställdes inför rätta vid Linköpings riksdag år 1600 anklagad för att ha ställt sig på Sigismunds sida när brytningen skett mellan hertig Karl och Sigismund. I brist på bevis spärrades istället Bielke in i fängelse tills han fem år senare på nytt anklagades för förräderi och dömdes till döden. Han avrättades 3 juni 1605.

Hertigdöme
Eftersom Bielke satt inom lås och bom från 1600 ingick Läckö åren 1600-1609 som en del av hertig Johans hertigdöme och sex år senare (1615) förlänades slottet inklusive grevskapet Läckö, som omfattade stora delar av Västergötland samt 585 hemman, till Jakob De la Gardie (32).

Jakob De la Gardie (1583-1652)
Jakob De la Gardie var under sin livstid bland annat fältmarskalk, landshövding, guvernör och ståthållare. Han var också den som började bygga slottet Makalös som eldhärjades och förstördes 1825, och lät uppföra Ulriksdal. På Läckö lät han mellan åren 1615-1652 utföra många om- och tillbyggnader, bland annat slutfördes tredje våningen på huvudborgen.

Magnus Gabriel De la Gardie (1622-1686)
Efter Jakobs död 1652 fick sonen Magnus Gabriel De la Gardie (30) ta över slottet. Han föreslog att man skulle bygga ett helt nytt slott som var mer symmetriskt men han ändrade sig snart. Med hjälp av sina tyska byggmästare Frans Stimer och Mathias Holl satte han istället igång med stora om- och tillbyggnadsarbeten då bland annat förborgen försågs med nya rum och bostäder åt tjänstefolket, en slottsträdgård och en slottskyrka uppfördes (invigd 1668) samt en fjärde våning byggdes till.

Inomhus dekorerades tak och väggar av konstnärer som den tyske målaren Johan Hammarca 1640-1698 och bildhuggarna Johan Wernerca 1630-1691 och Georg Baselaquedöd efter 1689. Under reduktionen i början av 1680-talet förlorade Magnus Läckö när det drogs in till kronan. Trots det var det nog han som gav slottet det utseende det har idag.

Kungsgård
Efter kronans övertagande har Läckö förvaltats som kungsgård. Riksrådet och greven Carl Gustaf Dücker1663-1732 arrenderade Läckö från 1719 och därefter var det riksrådet Claes Ekeblad1708-1771 till Stola som tog över. 1752 tilldelades riksrådet och greven Carl Gustaf Tessin och dennes hustru Ulrika Lovisa Sparre1711-1768 Läckö på livstid. Tessin dog 1770 varpå riksrådet Gustaf Adolf Hiärne1715-1805 blev arrendator.

Adlercreutz
1810 lämnades Läckö över till segraren vid Siikajoki, Carl Johan Adlercreutz (53). Rikets ständer hade bestämt att han skulle få ha slottet i femtio år tack vare de lysande insatser han utfört under finska kriget. Meningen var också att Läckö därefter skulle kallas för just 'Siikajoki' men det slog visst aldrig igenom. Dock blev det inga femtio år på slottet för Adlercreutz för han dog redan fem år senare varefter hans bror Gustaf Magnus Adlercreutz1775-1845 (40) hade Läckö fram till sin död 1845.

På 1830-talet auktionerade kronan ut den lösa inredningen till vrakpris, och det uppges ha gått ganska våldsamt till när målningar och liknande revs ner från väggarna.

1900-talet
Åren 1925-1932 restaurerades Läckö under ledning av arkitekten Ärland Noreen1888-1970 och konservatorn Alfred Nilsson1888-1953.

Nutid
Idag ägs slottet av staten och man kan besöka det från april till oktober och utöver detta kan boka en visning av slottet när som helst.

3D över Läckö
Här finns en 3D över Läckö slott.

År	Ägarlängd
1298	Biskop Brynolf Algotsson
1300-1400	Biskoparna i Skara
1505	Biskop Vincentius (Vincens Henningsson)
1520	Biskop Magnus Haraldsson
1527	Indraget till kronan
1543	Svante Stensson Sture, gm. Märta Eriksdotter Leijonhufvud
1571	Hogenskild Bielke (måg till föregående)
1591	Indraget till kronan igen
1593	Återställt till Hogenskild Bielke
1600	Hertig Johan av Östergötland (son till Johan III)
1615	Jacob De la Gardie, gm. Ebba Brahe
1652	Magnus Gabriel De la Gardie (son till föregående)
1680	Till kronan genom reduktion
1752	Carl Gustaf Tessin (förläning på livstid)
1810	Carl Johan Adlercreutz (förläning på 50 år)
1815	Gustaf Magnus Adlercreutz (bror till föregående)
1845	Åter till kronan