Stegeborg
Plats: | På en ö i viken Slätbaken, Skällviks socken, Östergötland |
Grundat: | 1200-talet tegeltornet |
Ny/Ombyggt: | 1300-talet bostadsborgen 1500-1600-talen utbyggt |
Arkitekt: | Hans Fleming |
Koordinater: | 58°26'29.4"N 16°35'53.3"E |
1200-talet
Stegeborg anlades runt 1200-talet för att skydda inloppet till Söderköping, som under medeltiden var en viktig importhamn. Borgen var en av rikets viktigaste fästen och centrum för Stegeborgs slottslän som omfattade hela östra Östergötland.
Stegeborg innehades av flera av förgrundsfigurerna i den svenska medeltiden såsom Bo Jonsson Grip och Karl Knutsson Bonde.
1400-talet
År 1467 tilldelades Ivar Axelsson Thott Stegeborg och han började genast att modernisera den gamla borgen. Ivar och hans bröder spelade en central roll i 1400-talets politik och de lyckades delvis förverkliga ett Östersjövälde där de viktigaste stödpunkterna var Visborg vid Visby, Stegeborg, Kalmar och Borgholm samt de finländska befästningarna i Viborg och Raseborg.
Efter en brytning mellan Ivar Axelsson och Sten Sture d.ä. år 1487 belägrade sistnämnda Stegeborg och intogs så småningom av hans trupper.
1500-talet
År 1521 belägrades borgen på nytt, nu av Gustav Vasa, och kom på så sätt i hans händer. Vasa gav 1526 order om att ett nytt bostadshus skulle uppföras för hans räkning. Byggnadsarbetet påbörjades dock inte förrän på 1540-talet. Först uppfördes den västra längan där kungsvåningen inreddes, därefter den norra och sen den östra längan, där rikssalen inreddes, och slutligen den södra.
År 1537 föddes Gustav Vasa son Johan (III) på Stegeborg. I slutet av 1550-talet förstördes den västra längan i en eldsvåda och man fick bygga upp den igen, den här gången även med ett trapphus.
Utbyggnad
Efter att Gustav Vasa avlidit tog Johan över byggandet, bland annat byggde han på samtliga längor med en våning och förhöjde runttornet till dess nuvarande höjd. 1583 anställde han den flamländska arkitekten
Hans Fleming som byggmästare som under 1580-talet arbetade på Stegeborg. Denne var även byggmästare på Norrköpings, Vadstena och Älvsborg slott för att nämna några. Många av rummen försågs med påkostad inredning och den gamla borgen förvandlades till ett ståtligt renässansanläggning.
1600-talet
1622 fick pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken (33) Stegeborg som förläning av Gustav II Adolf och blev hertig av Stegeborg. Kasimir hade en kort tid före, tillsammans med sin familj, kommit till Sverige från Tyskland för att undkomma det trettioåriga kriget. Sedan sju år tillbaka (1615) var han gift med Karl IX:s dotter Katarina Vasa som alltså var halvsyster och storasyster till Gustav II Adolf. 1628 föddes Johan Kasimirs och Katarinas son, Adolf Johan på Stegeborg.
Johan Kasimir bodde på Stegeborg fram till sin död 1652, och under den här tiden underhölls slottet. När sonen Adolf Johan tog över hade han dock inga pengar till att sköta om slottet och efter hans död 1689 gick borgen över till Kronan, efter vilket det förföll allt mer.
1700-talet
I ett protokoll från en besiktning man gjorde av Stegeborg 1707 framgår det att taken var förfallna och fönstren inslagna. Efter denna inspektion framfördes förslag om att borgen skulle renoveras, vilket dock aldrig skedde, eftersom man ansåg att det skulle bli för dyrt. Istället började man riva de träbyggnader som låg på slottsholmen närmast vattnet och som innehöll bland annat kök och bostäder åt slottsbetjäningen.
År 1731 beviljade också Fredrik I att Norrköpings stad fick lov att hämta sten från Stegeborg till det nya kronomagasin som man byggde i staden. Dock beslutade man sig för att laga det "stora gamla Rundelstornet" och bevara det för framtiden.
1800-talet
Slottet förvandlades snabbt till en ruin och kom istället att bli ett kärt motiv för 1800-talets konstnärer och romantiska målare.
1900-nutid
De kvarstående ruinerna härrör från det slott som Gustav Vasa lät bygga av sten från Söderköpings klosterbyggnad. Det runda tornet, kastalen, är dock det enda resterna av den medeltida borgen.
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Telefon: 0121-420 01
E-post: stegeborg@stegeborg.se
Web: Hemsida
• Slott och herresäten i Sverige, Östergötland (Allhems)
• Den svenska historien, del 2