Uppsala slott 

1500-talet
1549 började en försvarsanläggning att uppföras på Kaseåsen vid Uppsala efter order av Gustav Vasa.

Från åsen hade man fin utsikt över staden och landsbygden, vilket var bra eftersom fästningen uppfördes som ett skydd mot både ut- och inrikes fiender, och dessutom kunde han här hålla ett öga på ärkebiskopen och kyrkan.

Foto från Sueciaverket

Målning signerad O.C. 1881

Efter Gustavs död 1560 blev Erik XIV Sveriges kung. Han kröntes i Uppsala domkyrka i juni 1561. Efter kröningsakten utnämnde han Sveriges första friherrar och grevar, varefter en storslagen kröningsfest hölls på slottet. Hela staden fick delta, man hade bland annat speciella brunnar där vin och öl flödade och alla fick äta så mycket de ville av en helstekt oxe som invändigt var fylld med får, gäss och andra fåglar, och festen pågick till långt in på natten. Dagen efter roade man sig med riddarspel och djurhetsning, man hetsade hundar och björnar mot varandra, och på kvällen sköt man upp raketer och fyrverkerier från slottet.

Sturemorden
Sju år senare (1567) var dock stämningen på slottet en annan, det var då som Sturemorden utspelade sig där. Det var som bekant Erik som med sin förföljelsemani lät mörda sex personer, bland annat tre ur Sturefamiljen, nere i slottets fängelsehålor.

Foto av Henri Osti ca 1865

Foto av Henri Osti ca 1865

Eldsvåda
År 1572 brann det i Uppsala och i stort sett hela slottet förstördes. Johan III börjar därför med arkitekten Franciscus Pahrs hjälp att återuppbygga slottet. Efter Pahrs död 1580 tog den tyska stuckatören Antonius Watz över som slottsbyggmästare, han hade dock varit sysselsatt på slottet sedan 1573 där han utförde stuckaturer i slottskyrkan som Johan lät anlägga, samt även i Jagellonska gravkapellet i Uppsala domkyrka.

1593 var slottet platsen där man stadsfäste reformationen. Det var ett stort möte där över trehundra präster träffades och där man slog fast den svenska lutherska kyrkans bekännelse, och förkastade den katolska läran.

Konstnär Johan Gustaf Härstedt, före 1819

Foto av Guillén Pérez 2013

1600-talet
Byggandet på slottet fortsatte under första delen av 1600-talet, bland annat var det Karl IX, Gustav II Adolf och drottning Kristina som alla genomförde på- och tillbyggnader. Kristina utförde även påkostade inredningar i slottet.

Det var på Uppsala slott som Gustav II Adolf beslutade att Sverige skulle delta i vad som kom att bli det 30-åriga kriget, vilket skedde 1630, och det var även här som hans dotter Kristina lät meddela att hon tänkte abdikera (1654).

Under Karl XI:s tid, år 1665, anlades en stor trädgård av Olof Rudbäck d.ä. som idag går under namnet Botaniska trädgården.

Foto från hildgrim 2005

Foto Georgios Karamanis 2007

1700-talet
I den stora stadsbranden som härjade i Uppsala 16 maj 1702 skadades slottet svårt varefter det stod övergivet i flera årtionden. Man tog byggnadsmaterial från slottet och använde detta till olika byggnader runt om i landet, bland annat till Stockholms slott efter den stora branden där 1697.

Arvprins Adolf Fredrik (34) beslutade 1744 att slottet skulle byggas upp igen och under ledning av arkitekt Carl Hårleman började man bygga 1749. Tretton år senare (1762) hade man uppfört den stora längan och det norra tornet, och 1766 var bygget klart och användes därefter som bostad åt landshövdingen. Hårleman hade då skapat en ny byggnad i tidens smak och som i många avseenden skilde sig avsevärt från det eldhärjade gamla vasaslottet.

1800-talet
Karl XIII lät 1815-1820 fullborda det södra tornet. Under detta sekel användes slottet till landskansli, fängelse, vapenförråd samt för andra magasin.

Foto från Pål-Nils Nilsson

Foto Erik Claesson 1969

1900 - nutid
Vid årets början flyttade landsarkivet in i sydvästra lokalerna på slottet. 1931-1932 restaurerades rikssalen och 1935 blev slottet statligt byggnadsminne. 1949-1951 genomfördes en stor fasadrestaurering liksom även på 2000-talets början.

1993 flyttade landsarkivet ut och slottet är nu säte för landshövdingen. Om man vill kan man arrangera fester, baler eller konferenser i rikssalen på slottet, som under sommarmånaderna är öppet för guidade visningar.