Västerås slott
Plats: | Vid Svartåns västra strand, Västerås stad, Västmanland |
Grundat: | 1100-talet |
Ny/Ombyggt: | 1240-1259 1540-1544 av Gustav Vasa 1578 av Johan III 1600-talet av Karl XI 1740-talet |
Arkitekt: | 1600-talet Mathias Spihler 1740-talet Carl Hårleman 1900-talet Erik Hahr 1965-1966 Nils Tesch |
Koordinater: | 59°36'23.0"N 16°32'39.7"E |
1300-talet
I slutet av 1300-talet ingick Västerås i Bo Jonsson Grips stora godsinnehav. Senare var det en del av drottning Margaretas underhållsländer och efter hennes död övergick det till Erik av Pommern.
1400-talet
Erik av Pommern satte 1413 in Jösse Eriksson som fogde över Västmanland, Dalarna och Jämtland. Denne Jösse var så hatad för sina hårda skatteindrivningar och brutala behandling av folket att ett uppror med Engelbrekt Engelbrektsson i spetsen bröt ut 1434. Jösse hade redan innan upproret blivit avsatt eftersom folket var i sådan upprorisk stämning, men detta hjälpte inte och upproret bröt ut i alla fall. Västerås slott var det första riksfäste som erövrades av Engelbrekts trupper. Jösse flydde till Danmark men återvände efter ett tag och sökte skydd i Vadstena kloster. Bönderna bröt sig in i klostret och tillfångatog honom och ställde honom inför rätta där han blev dömd till döden och avrättad 1436.
Även i maktkampen mellan Karl Knutsson Bonde och bondeledaren Erik Puke var Västerås slott med i ett avgörande skede - Puke hade lovats fri lejd ut från slottet, men tillfångatogs och kastades i slottets fängelsehåla, för att sedan avrättas.
I unionstidens många strider blev slottet ett omstritt fäste, det har även erövrats av ärkebiskopen Jöns Bengtsson 1457 och belägrats av Kristian av Oldenburg år 1464 (dock utan framgång).
1500-talet
Efter en belägring 1521-1522 föll slottet i Gustav Vasas händer. Fem år senare ägde reformationsriksdagen rum i Västerås (1527), dock inte på slottet utan i svartbrödraklostret. Det var då som man beslutade om reformationen och man klippte av banden till kyrkan i Rom, samt beslutade att kyrkans jord skulle dras in. Gustav Vasa bodde då på slottet där han, enligt Peder Svarts krönika – höll ett gästabud för sitt krigsfolk.
Åren 1540-1544 lät Vasa göra en omfattande ombyggnad av slottet, som blivit ganska förstört efter de strider som härjat under unionstiden. Då byggdes en ny kungsvåning, den södra längan höjdes och en portgång i den östra längan togs upp. Porten är än idag huvudentré till slottet. I riksdagen 1544, som även den inträffade i Västerås, beslutade man att Sverige skulle bli ett arvrike.
Efter Gustav Vasas död 1560 verkar det som om slottet stått tomt längre tider. Från juni 1573 till oktober 1574 satt dock Erik XIV fängslad på slottet. En kort tid före sin död flyttades han till Örbyhus där han dog, men återfördes sedan till Västerås igen för att begravas i domkyrkan där. Det källarvalv där han satt fången finns fortfarande kvar i källaren.
Johan III började 1578 att bygga och reparera slottet där han 1585 firade sitt bröllop med Gunilla Bielke i den nyligen färdigbyggda slottskyrkan. Även Karl IX och Gustav II Adolf byggde på slottet.
1600-talet
Sistnämnda gjorde upprepade reparationer av taket som var så pass otätt att det tidvis regnade in och gjorde det omöjligt att arbeta i räntekammaren och landskansliet. Under den här tiden bodde kungens svåger, pfalzgreven Johan Kasimir och hans familj på slottet. Kasimir och hans hustru Katarina Vasa (dotter till Karl IX) var föräldrar till Karl X Gustav, och det var också på slottet som Katarina dog 1638.
Efter att Västerås förlorat sin politiska betydelse slutade kungafamiljen att besöka slottet som på 1640-talet i stort sett lämnades att förfalla. Det plundrades på sin inredning, och användes sedan som fängelse, magasin och vapenförråd. Landshövdingen bodde vid denna tid i en byggnad av timmer intill slottet.
För att inte slottet skulle förfalla helt beslöt Karl XI att det åter skulle renoveras och under ledning av arkitekten Mathias Spihler, en svärson till arkitekten Jean de la Vallée, genomfördes en större upprustning då man bland annat satte på ett nytt säteritak och nya fönster togs upp.
1700-talet
Under Karl XII:s tid vid makten skedde inget underhåll av slottet dock fortsatte reparationerna 1711 då kyrkovalet revs eftersom det var i så dåligt skick.
Den 23 maj 1736 började slottet att brinna och hela den gamla inredningen från Gustav Vasas dagar förstördes. Carl Hårleman fick i uppdrag att återuppföra slottet och byggnadsarbetena pågick från mitten av 1740-talet och var så pass färdigt att landshövdingen kunde flytta in 1753. Fasaden fick då det utseende det har än idag, förutom färgen som var en annan. Helt färdigbyggt blev det dock inte förrän långt senare.
1800-talet
Under 1800-talet gjorde en del inre förändringar och mycket av 1700-talets inredning försvann. Slottet fungerade som länsfängelse till långt in på 1800-talet.
1900-nutid
Under de första årtiondena på 1900-talet skedde arbeten i olika omgångar under ledning av Västerås stadsarkitekt Erik Hahr, och arbetet inriktade sig då på landshövdingens våning samt att återställa rikssalen till ett rum med 1700-känsla. Slottet fick också då den röda färgen den har idag.
1961 flyttade Länsstyrelsen ut ur slottet och åren 1965-1966 utfördes, efter ritningar av arkitekten Nils Tesch, på nytt en större ombyggnad, varefter länsmuseet flyttade in i lokalerna.
Nutid
Nu har Länsmuseet flyttat ut och idag rymmer slottet landshövdingens residens, en festlokal, ett kafe, en restaurang och en konferensanläggning.
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Telefon: 021-480 04 67
E-post: info@vasteras-slott.se
Web: Hemsida
• Slott och herresäten i Sverige, Riksfästen & Residens
• Svenska slott och herrgårdar (Bedoire)
• Stora boken om Mälardalens slott och herremansgårdar (Hellstedt)
Hemsida:
» bebyggelseregistret
» sfv.se