Gripsholm 

Gripsholm slott ligger vid Mälaren i staden Mariefred, Södermanland, cirka sju mil från Stockholm, och är beläget på en holme och omges av en liten park.

1300-talet
Bo Jonsson (Grip)Död 1386 lät omkring 1380 bygga det ursprungliga slottet på markerna av gården Näsby som han köpt 1379. Han uppkallade gården efter sitt vapen som var ett griphuvud. En grip är ett fabeldjur som delvis är lejon och delvis fågel. Den äldsta bevarade dokumentet där Gripsholm nämns är från 1381.

1400-talet
Drygt tjugo år senare, i början av 1400-talet, löste drottning Margareta in slottet av Bo Jonssons arvingar för kronans räkning och installerade en fogde. Fogdens län var Gripsholm län.

Mellan åren 1423-1446 hade greven Hans af Ewersten och Nougarten slottet och dess län som pant. Hans fogde, tysken Hartvig Flögh, satte under Engelbrekts uppror eld på slottet när han fick höra att bönderna var i antågande.

1472 köpte Sten Sture d.ä. Gripsholm av kronan och 1498 överlät han det till ett kartusiankloster som hette 'Monasterium pacis Mariæ', ett kloster som han själv grundat.

1500-talet
Sten Stures kloster var det sista klostret som stiftades i Sverige och det första som avskaffades 1525. Detta år begärde nämligen Gustav Vasa att få Gripsholm som en del i sitt arvegods. Sten Sture d.ä. hade vid den tidpunkten renoverat slottet efter branden och starkt befäst det. Resterna av det medeltida slottet är sannolikt den byggnad som ligger vid yttre borggårdens norra hörn samt den så kallade Stureskansen.

Gustaf Vasa uppehöll sig på Gripsholm flera gånger och 1537 började han uppföra det nya slottet. Arbetet leddes av byggmästare Henrik von Cölen och 1544 firades det med en fest att slottet var färdigbyggt. Dock var endast en del av slottet uppbyggt då. Erik XIV fortsatte att bygga 1561 och byggverksamheten fortsatte under resten av 1500-talet, dock med långa avbrott.

Fångar på slottet
Under åren 1563-1567 satt Johan III och hans hustru Katarina Jagellonica fångna på slottet och två av deras barn, Isabella (1564) och Sigismund (1566), föddes på Gripsholm.

Fyra år senare var rollerna ombytta. Nu var Johans bror Erik avsatt och nu fick Erik sitta fånge på Gripsholm med sin fru Karin Månsdotter och deras barn. De satt fångna på slottet från november 1571 till juni 1573. Även Karin födde barn under fångenskapen, Henrik 1570 och Arnold 1572. I juni 1573 flyttades Erik från Gripsholm till Västerås istället.

År 1572 fick hertig Karl Gripsholm eftersom det låg inom hans förläning.

1600-talet
Under hertig Karls tid vid slottet förvarades där åtskilliga statsfångar, under åren 1607-1610 sägs minst 35 stycken ha suttit fångna där. Efter Karls bortgång 1611 övertog hans fru Kristina Gripsholm som sitt änkesäte fram till sin egen död fjorton år senare.

Det var också från Gripsholm som en annan änkedrottning, Maria Eleonora, gjorde sin berömda flykt till Danmark 1640 efter hemliga överläggningar med den danska kungen Kristian IV.

1649 fick Karl X Gustav slottet och hade det fram till sin död 1660 då hans hustru Hedvig Eleonora övertog det som sitt änkesäte. Hon byggde på 1690-talet 'Drottningsflygeln' som var tre våningar hög.

1700-talet
1709 lät Hedvig Eleonora ta ner slottets höga tak och inredde även boningsrum på vinden där det tidigare varit skyttegångar. Slottets yttre fick på grund av detta ett annat utseende. Under frihetstiden fylldes omgivningarna ut runt slottet och vallgraven fylldes igen 1770 - när Adolf Fredrik var kung.

Gustav III var ofta, för det mesta på hösten och kring juletid, på Gripsholm med sitt hov. Han planerade stora moderniseringar för slottet men endast en bråkdel av dessa verkställdes. Han inredde dock en teater i ett av slottets renässanstorn och drottningflygeln byggdes på med ytterligare tre våningar, dessutom anlades en kronobränneri i närheten. Även hans son, Gustav IV Adolf, vistades på Gripsholm en hel del med sitt hov.

1800-talet
När Gustav IV Adolf blivit avsatt som svensk kung hölls han som fånge på Gripsholm från mars–december 1809.

Under Oscar I och Karl XV:s tid moderniserades flera av rummen efter tidens rådande mode och med Oscar II:s beskydd stiftades 1889 Gripsholmsföreningen vars mål var att sätta Gripsholm i ett så pass värdigt skick att det kunde leva upp till frasen 'nationalmonument'. I huvudsak skulle slottet till det yttre återställas till hur det såg ut före Hedvig Eleonoras ombyggnad. Dessutom inredde man vissa rum som speglade olika tidsepoker, som till exempel vasatiden, karolinska tiden och gustavianska tiden. Slottet fick tillbaka sin vallgrav med vindbrygga, sitt höga tak och sitt skyttevärn, och huvudtrappan byggdes om. Rikssalen återfick sitt tak från Vasatiden och där det gick tog man fram den gamla dekoreringen igen. Även mycket nytt tillkom. Efter avslutade restaureringar upplöstes Gripsholmsföreningen 1903.

Statens porträttsamling
På Gripsholm förvarar svenska staten sin stora porträttsamling som omfattar cirka 4 500 verk. Grunden för samlingen lades redan av Gustav Vasa då han lät föra sina konstverk till Gripsholm. År 1548 uppges det ha funnits 98 målningar i Gripsholm och Hedvig Eleonora tillförde ytterligare cirka tvåhundra porträtt till samlingen. Gustav III tillförde även porträtt av icke kungliga personer.

Officiellt blev Gripsholm nationellt porträttgalleri 1822 då Karl XIV Johan gav Adolf Ludvig Stjerneld1755-1835 i uppdrag att ansvara för samlingen. Vid hans död 1835 innehöll samlingen 1 500 konstverk. På 1860-talet övertog Nationalmuseum ansvaret för porträttsamlingen och har sedan dess utökat den med cirka 2 000 verk.

•  Inspelningsplats för:
• » Två ska man vara (1963)
• » Karin Månsdotter (1954)
• » Bara en trumpetare (1938)