Tullgarn 

Plats: I Trosa skärgård, söder om Södertälje, Södermanland
Grundat: 1598
Om/tillbyggt: 1720-1727 av Magnus Julius De la Gardie
Arkitekt: Joseph Gabriel Destain
Arkitektur: Gustaviansk stil, nyklassicism
Koordinater: 58°57'00.6"N 17°35'03.4"E
Tullgarn Södermanland Historia
Under 1400-talet utgjordes Tullgarn av en by med 6 gårdar. På 1490-talet förde Nils GyllenstiernaDöd 1495 samman tre av dessa gårdar till en huvudgård och de tre återstående gårdarna utgjorde ett rättarlag alltså en brukningsenhet.

1500-talet
Sten Stures änka Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) var inte nöjd med arvsskiftet efter sin mor Sigrid Eskilsdotter1454-1527 som gått bort 1527. Gården hade då övergått till Gustav Vasa eftersom han var Sigrids dotterson i ett tidigare gifte. Kristina var alltså inte var nöjd med arvet och begärde därför ett nytt arvsskifte vilket skedde tjugosex år senare (1553). Tullgarn övergick då till henne.

Tullgarns slott
Slottet enligt Sueciaverket
Tullgarns slott
Bild av Mandelgren (Alvin) 1800-talet

Efter Kristinas död 1559 ärvde sonen Svante Stensson Sture Tullgarn. Han skrevs sig även 'greve till Stegeholm och Västervik'. Svante var en av de sex som mördades av Erik XIV år 1567 och efter denna händelse drog kungen även in Svante Stures gods. Året därpå återlämnades godsen av Johan III till Svante Stures änka, Märta Eriksdotter1520-1584 (Leijonhufvud) som för sin starka personlighets skull och för att hon så skickligt skötte sina grevskap brukade kallas för 'kung Märta'.

Efter Märtas död 1584 gick byggnaden över till hennes son Carl Svantesson Sture 1555-1598 som 1594 blev ståthållare på Stockholms slott och året därpå lagman i Södermanland. Det var Carl som uppförde det första gamla slottet i slutet av 1590-talet och var troligen den första att bosätta sig på Tullgarn, men om slottet stod färdigt vid hans död 1598 är inte känt. I nuvarande byggnaden finns det en sten med hans vapen och initialer. Efter Carls död 1598 övergick slottet till hans änka Katarina Jonsdotter som 1591 fått det i morgongåva när de gift sig.

Tullgarns slott
Foto taget av mig 2013
Tullgarns slott
Foto taget av mig 2013

1600-talet
1609 överlät Katarina slottet till sin mans brorson, Klas Sture, varefter slottet hade ett flertal ägare under en period. Bland annat ägde släkterna Sture, Leijonhufvud, Brahe och De la Gardie Tullgarn under 1600-talet.

I mitten av 1600-talet uppges det att byggnaden vid Tullgarn bestod av en större huvudbyggnad i tre våningar med två runda och ett fyrkantigt torn. Två lägre flyglar utgick från huvudbyggnaden som förenades med en lägre byggnad så att hela slottet inneslöt en borggård.

1700-talet
Den sista ägaren till det gamla slottet var greve Magnus Julius De la Gardie1669-1741 som tillträdde Tullgarn 1713. Slottet han ärvt efter sin far var i dåligt skick och omodernt. Magnus Julius var en förmögen man och genom sitt giftermål med Hedvig Catharina Lillie blev han ännu rikare så han hade alltså råd att bygga ett nytt modernt slott och sex år efter han övertagit Tullgarn revs det gamla renässansslottet (1719) som byggts i slutet av 1500-talet. Magnus Julius gav den franska arkitekten Joseph Gabriel Destain i uppdrag att rita det nuvarande slottet, som uppfördes under 1720-talet och som stod klart cirka 1727. Byggnaden fick till det yttre i stort sett det utseende som det har idag.

Tullgarns slott
Foto Yvonne Larsson 2017
Tullgarns slott
Foto taget av mig 2013

Efter Magnus Julius död 1741 ärvde hans hustru Hedvig Catharina Tullgarn men hon flyttade dock till Frankrike efter sin mans död. Hon dog i Paris 1754 och slottet övergick då till sonen Ulrik Gustaf De la Gardie1727-1809 som emellertid tvingades sälja 1772 på grund av dålig ekonomi. Det var riksrådet Melcher Falkenberg1722-1795 som köpte Tullgarn men han överlät slottet till staten redan månaden efter för en summa på drygt 780 000 daler kopparmynt.

I mitten av 1700-talet hade riksdagen beslutat att de prinsar som inte hade en bostad i Stockholm skulle få ett slott på landet. Prins Karl fick 1762 Rosersbergs slott och 1772 köpte ständerna alltså Tullgarn som de erbjöd till Karls lillebror, prins Fredrik Adolf (22) som var hertig av Östergötland. Denne blev förtjust i Tullgarn och flyttade dit för gott med sitt hov 1788.

1800-talet
Fredrik Adolf älskade Tullgarn och reste inte gärna därifrån men på grund av värk i lederna var han tvungen att göra en rekreationsresa till varmare länder. År 1800 reste han från Tullgarn för att aldrig mer komma tillbaka, han gick bort i Montpellier i Frankrike i december 1803.

Efter Fredrik Adolfs död drogs slottet in till Kronan och stod tomt till 1805. Hans syster Sofia Albertina flyttade tillfälligt ut till Tullgarn och 1807 fick hon nyttjanderätten till slottet där hon sedan tillbringade alla somrar fram till sin död 1829.

Åren 1830-1859 förfogade Oskar I över slottet och under hans tid, den 3 oktober 1853, drabbades Tullgarn av en brand där taket brann av och där eldsläckningen leddes av kronprins Oskar (II).

Tullgarns slott
Foto CErixsson, flickr 2014
Tullgarns slott
Foto Jan Norman 1991

Efter Oskar I:s död 1859 hade hans hustru Josefina Tullgarn och från 1876 Oskar II, som dock 1881 överlät nyttjanderätten till sin son kronprins Gustav (V). Sistnämnda brukade kalla sig för 'Greven av Tullgarn' på sina utlandsresor.

1900-nutid
Gustav V och drottning Victoria var ofta på Tullgarn som de använde som sitt sommarslott. Mycket av den inredning som finns i slottet kom till under deras tid. Den 28 juni 1909 besöktes Tullgarn av rysslands kejsare Nikolaus II med familj, samma familj som mördades nio år senare.

Dagens kung disponerar sedan 1975 Tullgarn men slottet är ändå öppet för allmänheten under sommaren.

Kartinfo för Tullgarn
Koordinater: 58°57'00.6"N 17°35'03.4"E

Dubbelklicka i kartan för att zooma in

Kontaktinformation
För öppettider se slottets hemsida eller ring!
Adress: Tullgarn 52, Vagnhärad
Telefon: 08-402 61 00
E-post: event@royalcourt.se
Web: Hemsida

  Stöd slottsguiden! 

Källor

dela på Facebook

Böcker:
• Slott och herresäten i Sverige, de kungliga slotten (Allhems)
• Svenska slott och herrgårdar (Bedoire)

Hemsidor:
» Runeberg
» Statens fastighetsverk

Inskrivet 2007-06-18 | Uppdaterat 2021-04-11