Löberöd 

Löberöds slott ligger ett par kilometer utanför Löberöds samhälle i Hammarlunda socken i Eslövs kommun i Skåne.

Medeltiden
Den första dokumenterade ägaren till Löberöd hette Christoffer Ottesen Huitfeldt som står skriven som herre till Löberöd på en gravsten i Norra Åsums kyrka. Huitfeldt var gift med Øllegaard Jacobsdatter Trolle till Lillø. Den tidiga historien om Löberöd är ganska osäker men man vet att den har tillhört flera av Skåne och Danmarks adelsätter såsom Trolle, Bille, Krummedige, Thott, Skeel och Ramel.

Anne Brahe (1576-1635)
Anne Henriksdatter Brahe föddes på Vittskövle slott 1576 som dotter till Henrik Jensen Brahe och Lene Tagesdatter Thott. Fadern blev senare landsherre på Bornholm. Anne gifte sig 1592 med Steen Maltesen till Holmgaard som bland annat var länsman på Varbergs slott och dansk härförare under Kalmarkriget samt riksmarsk.

Drygt tio år efter makens död började Anne att uppföra en borg i gråsten med två fasta flyglar, som man kan se på Burman-Fischers bild här ovan som är från 1680-talet.

Släkten Ramel
Efter Annes död 1635 gick Löberöd vidare till hennes halvsysters son som hette Henrik Ramel. Mellan åren 1635-1799 tillhörde sedan gården släkten Ramel.

Hans Ramel (1724-1799)
1752 blev friherre Hans Ramel (28) som brukade kallas för Bygge-Hans, ägare till Löberöd genom arv. Via arv hade Hans förutom Löberöd även blivit ägare till Viderup, Maltesholm, Västerstad och Sireköpinge. Själv hade han även köpt Övedskloster, Svansjö, Tulesbo, Åsum och Silvåkra. Genom det arv hans far Malte Ramel (Rike Malte) lämnat efter sig genomförde Hans stora ombyggnader på sina slott.

Bygge-Hans
Förutom att bygga nya slott och herresäten restaurerade och renoverade Hans även andra byggnader samt anlade vägar, alléer och trädgårdar samt uppförde kyrkor och tingshus. Därav tillnamnet Bygge-Hans samt även 'alla tiders störste skånske byggherre'.

Utbyggnad
Mellan åren 1798-1799 lät Hans Ramel göra en del större om- och utbyggnader, bland annat uppfördes den norra flygeln och ett fyrkantigt torn revs ned och i stället uppfördes ett åttkantigt torn, ett liknande som han redan byggt på Maltesholm. Ett nytt sadeltak lades på hela slottet och en tresidig utbyggnad åt trädgårdssidan uppfördes. Han lät även gräva ut den lilla sjön invid gården. Löberöd kom förövrigt att bli det sista byggnadsprojekt Hans lät utföra eftersom han gick bort på Viderup i april 1799.

Elisabet Ramel (1753-1830)
Efter Hans Ramels död 1799 ärvde dottern Elisabet Sofia Amalia Ramel (46) Löberöd. Hon var gift med Gustaf Adolf1746-1794 Sparre af Söfdeborg som var dotterson till den rike Niclas Sahlgren, som bland annat grundade Sahlgrenska sjukhuset. Gustaf Adolf var en stor konstälskare och samlade på sig stora mängder med tavlor och hans tavelgalleri på Kulla Gunnarstorp räknades på sin tid som ett av landets mest utsökta.

Christina Sparre af Söfdeborg (1778-1811)
Elisabet Ramel och Gustaf Adolf Sparre avstod dock Löberöd samma år till sin dotter Christina1778-1811 Amalia Hedvig Adelaide Sparre af Söfdeborg (21) som samma år gift sig med den dåvarande envoyén i Wien, greve Jacob Gustaf1768-1842 De la Gardie. Under deras tid som ägare lades kanalen som gick mellan slottet och ladugården igen. Ett nytt byggnadskomplex restes av tegel för att motsvara de ökade jordbruket som uppkommit efter enskiftet. Över porten in till den nya ladugården står deras namn samt årtalet 1805. De utvidgade trädgården som nu även försågs med ett orangeri och en engelsk park skapades. Dessutom dikades träskmarken intill ut så att en liten sjö bildades.

Dela

  Stöd slottsguiden!