Krapperup 

Krapperup slott ligger tre mil norr om Helsingborg i Brunnby socken i Skåne.

1200-talet
Krapperup omnämns redan på 1200-talet då den gamla skånska adelsätten Krognos ägde gården. Den första dokumenterade ägaren hette Stig Pedersen Krognosca 1335-1412 (år 1353). Praktiskt taget hela Kullabygden tillhörde under några århundraden Krapperup.

1400-talet
År 1426 försökte änkan efter Oluf Stigsen Krognosca 1370-1426 komma över godset istället för sina styvbarn. Hon hävdade därför att hon hade fött ett barn som endast levt några timmar, varefter barnet hade gravsatts vid Brunnby kyrkogård. Man grävde upp kistan som visade sig innehålla en påse sand, för sitt brott avrättades änkan.

1500-talet
Ända fram till 1500-talets början ägdes godset av släkten Krognos varefter den övergick till ätten Podebusk, som under detta sekel ägde Krapperup i tre generationer. På 1540-talet blev Mourids Clausen Podebusk ägare till slottet som han sedan förfogade över i hela 53 år. Mourids deltog i det nordiska sjuårskriget på danskarnas sida, eftersom Skåne ännu vid denna tid tillhörde Danmark. Han sårades dock i fältslaget vid Axtorna i oktober 1565, fast segern gick ändå till danskarna som en följd av Daniel Rantzaus överlägsna taktik.
Efter Mourids död i september 1593 övergick gården till sonen Claus Mouridsen, som på sin tid sägs ha varit Skånes rikaste man och därför kallades för "den rike". Hans egendomar omfattade 1 800 bondgårdar och han kunde skriva sig till Krapperup, Barsebäck, Karsholm i Österslövs socken och Markie i Anderslövs socken - förutom alla sina gods han hade i det egentliga Danmark.

Maria Sofia De la Gardie (1627-1694)
Vid tiden för när Skåne blev svenskt (1658) ägde Henrik Rantzau Krapperup. Han sålde slottet 1667 till Maria Sofia De la Gardie (40) som sedan ägde det till sin död 1694. När hon övertog gården var byggnaden förfallen och hon lät genast sätta igång att restaurera och bygga om. Som arkitekt anlitade hon fortifikationsofficeren Sven Rasmusson Wassander, som troligen är den som ritat de två befintliga våningsplanerna.

Storföretagare
Maria Sofia har kallats för Sveriges första kvinnliga storföretagare, med all rätt. Hon drev en massa olika företag, bland annat var det hon som etablerade brytning av stenkol i Höganäs och fick monopol på kolleveranser till fyrarna längs den skånska och halländska kusten. Förutom Krapperup ägde hon flera fastigheter både i Sverige och i Finland, bland annat Tyresö slott, Farsta och Skarpnäck, som nu bildar hela stadsdelar i Stockholm, samt stora domäner i Östersjöprovinserna och i Pommern. Hennes stora ombyggnad av Krapperup hindrades så småningom av det skånska kriget 1674-1679 och av reduktionen som följde därefter. För övrigt var Karl XI själv inkvarterad på Krapperup under några månader då kriget pågick.

1700-talet
Maria Sofias arvtagare sålde Krapperup 1702-1703 till kammarherren Henrik Jacob Hildebrand. Denne var delägare i ett flertal bolag och har beskrivits som "en karolinsk företagare i första ledet" och som "Västmanlands störste brukssamlare". På 1690-talet var han även en av Stockholms tre största skeppsredare samt var en betydande bankir. Sin förmögen placerade han i gods i Skåne, förutom Krapperup ägde han också två tredjedelar av Kulla Gunnarstorp i Allerums socken.

När Hildebrand köpte Krapperup genomfördes en husesyn som klart visar hur förfallet huset var. Taken var förstörda nästan överallt och vattenläckor hade därmed gjort stor skada inomhus, och vindbryggan var upprutten. Hildebrand och hans arvingar tycks dock inte ha gjort något för att förbättra situationen.

Peter Gotthard von Kochen (1684-1764)
År 1734 köpte två bröder från Livland, Johan Henrik och Peter Gotthard von Kochen Krapperup. Sistnämnde köpte snart ut sin bror och blev ensam ägare till slottet och eftersom han vid 50 års ålder fortfarande var ogift och inte hade några barn gjorde han samma år Krapperup till fideikommiss till förmån för sin brorson Christoffer von Kochen.

Peter Gotthard skall ha varit djupt religiös och under sina tidiga år var han officer i Karl XII:s armé. Under ryska fälttåget blev han sårad och tillfångatagen varefter han tillbringade många år i Rysk fångenskap fram till han blev frigiven 1722. Under sina 30 år vid Krapperup skrev han dagbok varje dag om allt som hände på gården, inklusive vädret, samt antecknade bröllop, begravningar, dop och liknande. Han noterade bland annat att Carl von Linné besökte Kullabygden i juli 1749. Peter Gotthard satte byggnaderna i skick igen under åren 1750-1760. Han lät bland annat riva slottets översta våning och övre delen av det stora tornet togs bort liksom de båda mindre hörntornen.

1800-talet
Från 1841 och under resten av 1800-talet – och än idag - ägs Krapperup av ätten Gyllenstierna. De stjärnor av kritsten som finns på slottets väggar på baksida (se bild) tror man syftar på att en ägare med namnet Gyllenstierna ägt Krapperup, troligen är de från Henrik Gyldenstiernas tid. De skall följaktligen ha tillkommit på 1620-talet.

1900-nutid
Det nuvarande slottets äldre delar har troligen sitt ursprung från en manbyggnad som byggdes på 1500-talet, i varje fall är källaren under slottsbyggnaden från denna bebyggelse. Slottet är av sten i två (tidigare tre) våningar. Mycket av den gamla fasta inredningen finns bevarad och många gamla målningar av dåtidens stora som David Klöcker Ehrenstrahl, David von Krafft och Lorens Pasch d.y. med flera hänger fortfarande på slottet.

Sedan 1967 drivs Krapperup som en stiftelse Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen vars syfte bland annat är att stödja vetenskaplig forskning. Parken är öppen varje dag året runt, medan själva slottet endast öppet under sommarmånaderna.

År	Ägarlängd
1353	Stig Pedersen Krognos
1354	Peder Stigsen Krognos (föregåendes son)
1387	Stig Pedersen Krognos till Togæthorp
1419	Oluf Stigsen Krognos 'den rike' (föregåendes son)
1457	Stig Olufsen Krognos (föregåendes son)
1460 ca	Oluf Stigsen Krognos (föregåendes son)
1505 ca	Anne Olufsdatter Krognos (föregåendes dotter)
1540	Mourids Clausen Podebusk (föregåendes son)
1593	Claus Mouridsen Podebusk (föregåendes son)
1616	Margrete Clausdatter Podebusk och Markie (föregåendes barn)
1645	Ide Ottesdatter Skeel (föregåendes änka)
~	Henrik Rantzau (föregåendes son)
1667	Marie Sofie De la Gardie (genom köp)
1694	Christopher Gyllenstierna och Gustaf Pedersen Banér (föregåendes svärsöner)
1702 ca	Henrik Jacob Hildebrand (genom köp)
1714	Antoinetta Sofia Hildebrand (föregåendes dotter)
1727	Christina Sparfvenfelt (föregåendes dotter)
1732	Gustaf Adam Taube af Kudding och hans arvingar (genom köp)
1734	Petter Gotthard von Kochen och hans bror Johan Henrich von Kochen (genom köp)
1755	Peter Gotthard von Kochen (genom köp hela gården) Stiftade fideikommiss
1764	Christoffer von Kochen (föregåendes brorson)
1809	Eleonora Antoinetta von Kochen (föregåendes dotter)
1841	Nils Christoffer Gyllenstierna (föregåendes son)
1865	Carl Gyllenstierna (föregåendes son)
1866	Nils Gustaf Gyllenstierna (föregåendes son)
1926	Eric Gyllenstierna (föregåendes son)
1940	Carl Gyllenstierna (föregåendes bror)
1951	Gustaf Gyllenstierna (föregåendes bror)