Carlstens fästning
Plats: | Vid Marstrand, Bohuslän |
Grundat: | 1658-1689 av Karl X Gustav |
Ny/Ombyggt: | Om och tillbyggt i flera omgångar |
Arkitekt: | 1658 Johan Wärnschiöld |
Koordinater: | 57°53'11.2"N 11°34'41.8"E |
1600-talet
I början av 1600-talet anlade norrmännen skansar på några av holmarna vid Marstrand för att skydda dess hamn. Marstrand tillhörde Danmark-Norge fram till freden vid Roskilde 1658 då Bohuslän blev svenskt.
(1622-1660)
Efter fredsslutet besökte Karl X Gustav Marstrand där han diskuterade med sina fortifikationsofficerare om att befästa staden. Man började med att 1660 förstärka vissa av de skansar som norrmännen byggt. Det ansågs extra viktigt att förstärka Hedvigholm och den gamla Wahlens skans, som nu också döptes om till Carlsten efter Karl X Gustav. Den bestod av ett fyrkantigt kanontorn i sten omgivet av fästningsmurar. Fästningen ritades av generalkvartermästaren Johan WärnschiöldhDöd 1674.
Erövrades
År 1677 intog en norsk styrka under ledning av den danske militären och fältherren samt ståthållaren i Norge Ulrik Fredrik Gyldenlöve1638-1704 först skansen Malepert, vars besättning flydde upp till Carlstens fästning. Sedan erövrade de även fästningen Hedvigsholm och även den besättningen flydde upp till Carlstens fästning. Efter att de tagit alla skansar i besittning belägrade man Carlstens fästning där kommendanten Sinclair så småningom fick ge upp. Den Dansknorska ockupationen av Marstrand med Carlstens fästning pågick från juli 1677 till september 1679 men i freden 1679 återgick allt till Sverige igen.
1700-talet
Under 1700-talets första decennium byggdes en artillerikasern, ett kommendantshus och en infanteribarack på den nedre borggården.
Avrättad
Under sluttampen av det stora nordiska kriget landsteg den norske sjöhjälten Peter Tordenskjold i juli 1719 på Koön och började beskjuta staden och fästningen. En trehundra man stark besättning fanns då i fästningen och kommendanten Henrich DanckwardtDöd 1719 kapitulerade fem dagar senare. För sitt svek och nederlag blev Danckwardt ställd inför rätta där han dömdes till döden och halshöggs i i Göteborg den 16 september samma år.
1800-talet
Under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet var det endast underhållsarbeten som pågick på fästningen. 1882 upphörde Carlsten att räknas till rikets fasta försvar och avrustades och utrymdes därför. De flesta av kanonerna flyttades till Karlsborgs fästning som räknades som rikets främsta försvarsposition. Idag är fästningen en turisattraktion.
Fängelse
Carlstens fästning är praktiskt taget byggt av fångar. Redan 1680 började man använda fästningen som fängelse och sju år senare fanns där över femtio stycken inhysta fångar här. Under krigshotet minskade dock antalet för att år 1719 inte ha några alls, men strax efter krigsslutet blev Carlsten mer och mer en fånganstalt igen och i slutet av 1700-talet fanns över hundra fångar i fästningen och 1854 då fästningen upphörde att vara fängelse, satt drygt 230 människor fängslade här.
Kända fångar
Överståthållaren Carl Fredrik Pechlin satt en tid på Carlsten anklagad för medverkan till mordet på Gustav III. Han flyttades dock senare till Varbergs fästning där han dog i maj 1796.
1794-1798 satt dåvarande översten Johan Fredrik Aminoff och statsrådet Johan Albrekt Ehrenström fängslade på Carlsten anklagade för att ha försökt störta regeringen. Bägge blev frisläppta efter att Gustav IV Adolf blivit myndighetsförklarad och själv övertagit rikets styrelse.
1812-1838 satt Lasse-Maja på fästningen efter att han 1812 dömts till livstids fängelse. Han satt på Carlsten i tjugofem år (1812-1838) varefter Karl XIV Johan benådade honom.
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Telefon: 0303-611 67
E-post: info@carlsten.se
Web: Hemsida
• Slott och herresäten i Sverige, Riksfästen (Allhem)
Hemsida:
» Svenskt biografiskt lexikon (SBL)