Wrangelska palatset 

Wrangelska palatset ligger på västra sidan av Riddarholmen på Birger Jarls torg 16 i Stockholm. Delar av byggnaden har sitt ursprung i ett befästningsverk, bland annat det södra rundtornet som är från Gustav Vasas befästningsverk från 1530-talet.

År 1629 fick riksrådet Lars Eriksson Sparre tomten som donation och lät uppföra byggnaden.

Lars Eriksson Sparre (1590-1644)
Lars Sparre föddes 1590 på Sundby i Södermanland som son till Erik Sparre. När Lars var tio år gammal avrättades hans far i Linköpings blodbad.

Året efter faderns avrättning blev Lars småsven (page) hos Karl IX och vid sexton års ålder kammarjunkare. 1622 blev Sparre hovmästare hos drottning Maria Eleonora och han fortsatte att stiga i graderna, han blev så småningom assessor i Svea hovrätt (1627) och var landshövding i både Jönköpings län, Östergötlands län och Uppsala län, allt mellan åren 1628-1640. Han blev vicepresident i Svea hovrätt samt även inkallad som riksråd.

Förutom Wrangelska palatset ägde Sparre även Berkvara slott i Småland som han ärvde 1638. Sparre gick bort i Stockholm 1644.

Palatsets övriga historia
Ett av de runda tornen är från Gustav Vasas försvarstorn som han hade på holmen.

1649 köpte drottning Kristina palatset och skänkte det till sin fältmarskalk Carl Gustaf Wrangel som tack för hans bedrifter i trettioåriga kriget. Med hjälp av arkitekterna Nicodemus Tessin d.ä. och Jean de la Vallée lät han ändra hela slottsanläggningen mellan åren 1652-1670, han lät bygga om det medeltida slottet till ett ståtligt palats som även blev dåtidens största privata bostad.

Eftersom Wrangels efterföljare tyckte att palatset var dyrt i drift hyrde de ut det till fester, och där emellan stod det tomt långa tider. 1693 brann det och förlorade då sin fasadsmyckning. När det kungliga slottet Tre kronor brunnit ned 1697 rustade Tessin d.y. upp Wrangelska palatset så att kungafamiljen kunde bo där medan Stockholms slott byggdes upp. Wrangelska palatset fick därför tillfälligt byta namn till 'kungshuset'.

Födda på slottet
Här bodde bland annat Karl XII innan han gick ut i krig och här föddes även Gustav III (1746) och Karl XIII (1748).

1700-nutid
Svea Hovrätt och Statskontoret flyttade in i byggnaden 1756. Det var här som Gustav III:s mördare Jacob Johan Anckarström dömdes till döden 1792 och fängelsehålan där han satt inspärrad finns ännu kvar och är orörd.

1802 restaurerades slottet efter en brand av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell d.y. och sedan 1949 disponerar Svea hovrätt hela palatset med tio sessionssalar.